Man kan se en samverkan mellan de gudomliga och mänskliga ansträngningarna att förbättra människans situation. Om inte människan tar sin del i arbetet att så säden kommer det inte att leda till någon skörd. Ingenting kan utvecklas om inte Gud påverkar det hela genom solsken, regn, dagg och moln. Dessa regler gäller oavsett vad man sysslar med, vilket ämne man studerar eller forskar i. Det är likadant med den andliga karaktärsutvecklingen och det kristna arbetet. Vi har en uppgift att fylla, men är vi inte fyllda av gudomlig kraft leder våra ansträngningar ingenstans. SM 59.1
När vi har framgång i livet, oavsett om det gäller det andliga eller något världsligt, ska vi komma ihåg att framgången uteslutande beror på samarbetet med Skaparen. Det är viktigt för oss att förstå hur beroende vi är av Gud. I dag har vi ett alltför stort förtroende för människans förmåga och ett alldeles för litet förtroende för den kraft Gud är beredd att ge oss. “Vi är ju Guds medhjälpare.” 1 Kor 3:9. I detta samarbete är det som människan gör inte mycket, men om hon är förenad med Kristus finns det inga gränser för det hon kan göra genom den kraft hon får av honom. SM 59.2