Under sin vistelse i Korint fick Paulus orsak att hysa allvarliga bekymmer för en del av de församlingar som redan hade grundats. Genom inflytande från falska lärare, som hade uppstått bland de troende i Jerusalem, började oenighet, villoläror och grova synder att snabbt sprida sig bland Kristi efterföljare i Galatien. Dessa falska lärare blandade evangelii sanningar med judiska stadgar. De ignorerade det beslut som hade fattats av apostlarnas råd i Jerusalem. De försökte nu påtvinga de icke-judiska kristna den ceremoniella lagens föreskrifter. LFT 358.1
Situationen var kritisk. Det onda inflytande som därigenom kommit in i församlingarna, hotade att snabbt fördärva församlingarna i Galatien. LFT 358.2
Paulus var djupt upprörd. Han hyste allvarliga bekymmer för den öppna avfälligheten bland dem som han så troget hade undervisat i evangelii principer. Han skrev genast till de troende som blivit vilseledda. Han avslöjade de falska teorier som de hade tagit emot. Han bestraffade med stor stränghet dessa som hade börjat avfalla från tron. Efter det att han hade hälsat dem med orden: “Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus”, tillrättavisade han dem med skärpa. LFT 358.3
“Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium. Likväl är detta icke något annat evangelium; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder, och vilja förvända Kristi evangelium. Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.” Paulus’ undervisning hade stått i full överensstämmelse med skrifterna. Den helige Ande hade bekräftat hans arbete. Därför varnade han nu de troende att se till att de inte lyssnade till någonting som motsade de sanningar som han hade undervisat dem om. LFT 359.1