Min käre son! Jag skriver detta brev på din nittonårsdag. Det har varit en glädje att få ha haft dig hos oss några få veckor. Du är i färd med att lämna oss, men ändå kommer våra böner att följa dig. VFF1 257.1
Idag slutar ännu ett år av ditt liv. Hur kan du se tillbaka på det? Har du gjort framsteg i ditt andliga liv? Har du växt till i andlighet? Har du korsfäst jaget med dess lustar och begärelser? Har du förökat ditt intresse av att studera Guds ord? Har du vunnit avgjorda segrar över dina känslor och ditt egensinne? Vad är resultatet av ditt liv för det år som har gått in i evigheten och som inte kan återkallas? VFF1 257.2
När du nu börjar ett nytt år, låt det få bli med ett allvarligt beslut att ha din kurs riktad framåt och uppåt. Låt ditt liv bli mera upphöjt än det har varit hitintills. Gör det till ditt mål att inte söka dina egna intressen och nöjen, utan att arbeta för din Återlösares verks framgång. Förbli inte i en situation där du alltid behöver hjälp och där andra måtte vaka över dig och bevara dig på den smala vägen. Du kan bli stark och utöva ett heliggörande inflytande på andra. Du kan välja att vara där dina intressen väcker andra att göra gott, att trösta de sorgsna och stärka de svaga och vara ett Herrens vittne närhelst tillfälle ges. Inrikta dig på att ära Gud i allt, alltid och överallt. Låt din kristendom få gripa in i allt. Var grundlig i det som du företar dig! VFF1 257.3
Du har inte erfarit Guds frälsande kraft som det skulle ha varit din förmån att få göra, därför att du inte har gjort det till ditt livs mål att ära Kristus. Låt varje föresats du genomför, varje gärning du ger dig in i och varje nöje som du deltar i, ha till syfte att förhärliga Gud. Låt detta få vara ditt hjärtas språk: Jag är din, o Gud. Att leva för dig, att verka för dig och att lida för dig, är det enda jag begär. VFF1 258.1
Många bekänner sig vara på Herrens sida, men de är det inte, ty inflytandet av deras handlingar är på Satans sida. På vilket sätt skall vi kunna avgöra på vilkens sida vi står? Vem äger hjärtat? Hos vem är våra tankar? Om vad tycker vi om att samtala? Vem är föremål för vår varmaste ‘sympati och vem ägnar vi våra bästa krafter? Om vi är på Herrens sida, är våra tankar hos honom och våra ljuvligaste tankar gäller honom. Vi har ingen vänskap med världen, ty vi har helgat allt vi har och är år honom. Vi längtar efter att bli honom lika, inandas hans Ande, göra hans vilja och behaga honom i allt. VFF1 258.2