Guds tjänare skulle särskilt i detta avseende vara föredömen. På sabbatsdagen skulle de samvetsgrant hålla sig till samtal om religiösa ämnen - om sanningen för vår tid, våra nu varande plikter, det kristna hoppet. Vi kan också samtala om det som i samband därmed vålla bekymmer, prövningar, strider och även tvivel och om att det finns hopp om att till sist över vinna samt den lön vi kommer att få. Jesu tjänare skulle stå upp för att tillrättavisa dem som inte tycks komma ihåg att helighålla sabbatsdagen. De skulle vänligt och allvarligt tillrättavisa dem som inlåter sig i värdsligt samtal på sabbaten, och på samma gång gör anspråk på att vara bland dem som firar sabbaten. De skulle uppmuntra andra att syssla med andliga ting och hängivet tänka på Gud på hans heliga dag. VFF1 312.4