I den undervisning israeliterna fick ingick alla deras livsvanor. Allt som rörde deras välfärd var föremål för Guds omsorg och omfattades av hans lagar. VTM 48.3
Till och med när Gud försåg dem med mat tänkte han på deras bästa. Mannat han gav dem i öknen innehöll just den näring de behövde för att ge dem fysisk, intellektuell och moralisk kraft. Trots att många av dem protesterade mot den enformiga kosten och längtade tillbaka till den tid då de “satt vid köttgrytorna och hade mat nog att äta”, blev de ändå överbevisade om hur förnuftigt Guds val av mat var. 2 Mos 16:3. Trots det hårda livet i öknen fanns det inte någon med bräcklig hälsa bland de tolv stammarna. VTM 48.4