Guds straffdomar över våra städer

Då jag vistades i Loma Linda, Kalifornien, den 16 april 1906 passerade en mycket säregen scen förbi mig. Under en syn om natten fann jag mig stå på en höjd. Därifrån kunde jag se hus svaja som rö för vinden. Byggnader, både stora och små störtade samman. Nöjespalats, teatrar, hotell och rika människors hem vacklade och omstörtades. Många liv gick till spillo och luften genljöd av ropen från de skadade och skräckslagna människorna.VFF3 355.2

Ödeläggelsens änglar från Gud var i arbete. Byggnader som var så stabilt uppförda att människor betraktade dem som säkra för varje fara, blev vid en enda beröring förvandlade till ruiner. Det fanns inte någon plats där man kunde känna sig säker. Jag kände mig inte som om jag befann mig i någon särskild fara, men jag kan inte finna ord till att beskriva de förfärliga scener som framställdes för mig. Det såg ut som om Guds förbarmande var slut och att domens dag hade kommit. Den ängel som stod vid min sida upplyste mig då om att bara få har någon förståelse av den ogudaktighet som’ råder i världen, framförallt ogudaktigheten i de stora städerna. Han för klarade att Herren har bestämt en tid då han skall hemsöka, överträdarna i vrede, på grund av att de så hårdnackat har ringaktat hans lag.VFF3 355.3

Det som gjorde det mest levande intrycket på mitt sinne trots det fruktansvärda i den scen som rullades upp för mig var ändå upplysningen som gavs i samband med detta. Den ängel som stod vid min sida förklarade att Guds överhöghet tillsammans med hans helighet måste uppenbaras för dem som hårdnackat vägrar lydnad mot konungarnas Konung. De som väljer att alltjämt vara olydiga måste i barmhärtighet bli hemsökta med straffdomar för att de om möjligt’ skall kunna väckas till att förstå sitt syndiga handlingssätt.VFF3 356.1

Nästa dag tänkte jag igenom de scener som hade blivit visade för mig och den undervisning som hade getts. På eftermiddagen reste vi till Glendale i närheten av Los Angeles och den natt som följde blev jag på nytt undervisad om heligheten i de tio buden och budens bindande krav samt om Guds överhöghet över alla jordiska härskare.VFF3 356.2

Jag tyckte att jag befann mig i en folkskara där jag talade till folket om Guds lags krav. Jag läste skriftställena angående sabbaten som instiftades i Eden vid slutet av skapelseveckan och om lagens utgivande på Sinai, och påpekade därefter att sabbaten skall hållas helig “som ett evigt förbund”, som ett tecken mellan Gud och hans folk till evig tid, för att de skall veta att det är Herren, deras Skapare som helgar dem.VFF3 356.3

Sedan uppehöll jag mig ytterligare vid Guds överhöghet över alla jordiska härskare. Hans lag skall vara rättesnöret för våra handlingar. Det är förbjudet för människan att fördärva sina sinnen genom att vara omåttlig eller genom att ställa sitt sinne under djävulska inflytanden, eftersom detta gör det omöjligt att följa Guds lag. Även om den gudomlige Härskaren länge har haft förbarmande med dem som är förhärdade låter han sig likväl inte gäckas och kommer inte heller att tiga. Hans överhöghet, hans auktoritet som härskare över universum måste till sist erkännas, och de rättfärdiga kraven i hans lag måste hävdas.VFF3 356.4

Mycket mer undervisning om Guds långmodighet och om nödvändigheten av att väcka överträdarna till att inse sin farliga ställning i hans ögon, upprepades för folket, så som jag tagit emot dem från min lärare.VFF3 357.1

Den 18 april, två dagar efter det att synen om de sammanstörtande byggnaderna hade framställts för mig, reste jag på inbjudan till Car-Street-församlingen i Los Angeles. Då vi närmade oss kyrkan hörde vi tidningspojkarna ropa: “San Francisco ödelagt av jordbävning’” Med tungt hjärta läste jag de första iltelegrammen om den fruktansvärda olyckan.VFF3 357.2

Under hemresan två veckor senare reste vi genom San Francisco. Vi hyrde en droska och tillbringade en och en halv timme med att betrakta ödeläggelsen i denna stora stad. Byggnader som man ansett vara helt säkra mot alla risker, låg i ruiner. I några fall hade husen delvis sjunkit ned i jorden. Staden var en fruktansvärd bild av hur otillräcklig mänsklig skicklighet är att bygga byggnader som är säkra mot bränder och jordbävningar. Genom sin profet Sefanja omtalar Herren de straffdomar med vilka han skall hemsöka syndarna:VFF3 357.3

“Jag skall rycka bort och förgöra allt vad på jorden är, säger Herren; jag skall förgöra människor och djur, jag skall förgöra fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, det vacklande riket jämte de ogudaktiga människorna; ja, människorna skall jag utrota från jorden, säger Herren.” “Och det skall ske på Herrens slaktoffers dag, att jag skall hemsöka furstarna och konungasönerna och alla som kläda sig i utländska kläder; jag skall på den dagen hemsöka alla som hoppa över tröskeln, dem som fylla sin herres hus med våld och svek. ...”VFF3 357.4

“Och det skall ske på den tiden, att jag skall genomleta Jerusalem med lyktor och hemsöka de människor, som nu ligga där i ro på sin drägg, dem som säga i sina hjärtan: ‘Herren gör intet, varken gott eller ont.’ Deras ägodelar skola då lämnas till plundring och deras hus till ödeläggelse. Om de bygga sig hus, skola de ej få bo i dem, och om de plantera vingårdar, skola de ej få dricka vin från dem.VFF3 357.5

Herrens stora dag är nära, ja, den är nära, den kommer med stor hast. Hör, det är Herrens dag! I ångest ropa nu hjältarna. En vredens dag är den dagen, en dag av ångest och trångmål, en dag av ödeläggelse och förödelse, en dag av mörker och tjocka, en dag av moln och töcken, en dag, då basunljud och härskri höjes mot de fastaste städer och mot de högsta muttorn. Då skall jag bereda människorna sådan ångest, att de gå där såsom blinda, därför att de hava syndat mot Herren. Deras blod skall spridas omkring såsom stoft, och deras kroppar skola kastas ut såsom orenlighet. Varken deras silver eller deras guld skall kunna rädda dem på Herrens vredes dag. Av hans nitälskans eld skall hela jorden förtäras. Ty en ände, ja, en ände med förskräckelse skall han göra på alla jordens inbyggare.” (Sef. 1: 2,3-18.)VFF3 358.1