Prydlighet och ett förfinat uppträdande

Ofta när jag kommer till Guds hus lider jag av att se hur vårdslöst klädda både män och kvinnor är. Om deras hjärta och karaktär skulle bedömas efter deras yttre, skulle det förvisso inte finnas något himmelskt hos dem. De har ingen rätt uppfattning om den ordning, den prydlighet och det förfinade uppträdande som Gud väntar av dem som kommer för att tillbedja honom. Vilket intryck gör detta på de icke-troende och på de unga, som kvickt lägger märke till en sak och drar sina slutsatser?VFF2 208.3

I mångas sinnen finns inte fler heliga tankar förbundna med Guds hus än med vilken annan plats som helst. De inser inte att de har kommit för att möta Gud och heliga änglar. Det borde bli en radikal förändring i alla våra församlingar. Detta gäller även dem som uppträder i kyrkan, och de skulle visa större känslighet vad angår denna sak. Detta är en detalj i vårt arbete som blivit sorgligt försummad. På grund av vanvördnad i attityd, kläder och uppförande och bristande andakt har Gud ofta vänt sig från dem som samlats till gudstjänst.VFF2 209.1

Alla skulle lära sig att vara propra, rena och ordentliga i sin klädedräkt utan att tillåta sig yttre prydnad som är helt opassande i helgedomen. Man bör inte styra ut sig som en modedocka för det verkar vanvördigt. Församlingsmedlemmarnas uppmärksamhet dras ofta till den eller den fina klänningen, och så frestas de att tänka på sådant som inte är passande under gudstjänsten, där Gud skall vara föremålet för vår tanke och vår tillbedjan. Allt som drar sinnet från gudstjänsten är en förolämpning mot Gud. Förekomsten av rosetter, band, volanger, fjädrar, guld- och silversmycken är ett slags avgudadyrkan och passar inte till den heliga gudstjänsten, där varje tillbedjare skulle se endast hans härlighet.VFF2 209.2

Man skulle följa Bibelns regler mycket noga när det gäller klädseln. Modet har blivit den gudinna som regerar världen, och hon har ofta oförmärkt smugit sig in i församlingen. Denna skulle göra Guds ord till sin riktlinje och föräldrarna skulle noga tänka över denna sak. När de ser barnens tendens att följa världens mode, skulle de liksom Abraham helt resolut befalla dem att lyda. I stället för att göra dem till ett med världen, skulle de förena dem med Gud. Låt oss inte vanära Guds helgedom med prål och lyx. Israels Helige har talat genom sin apostel: “Eder prydnad vare icke den utvärtes prydnaden, den som består i hårflätningar och påhängda gyllene smycken eller i eder klädedräkt. Den vare fastmer hjärtats fördolda människa, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud.” (1 Petr. 3: 3, 4.)VFF2 209.3