Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents

Löftestiden

 - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Det höga idealet

    I detta sista brev till Timoteus framhåller Paulus för den yngre medarbetaren ett högt ideal och påpekar de plikter som läggs på honom som en Kristi förkunnare. “Sträva med all flit efter att själv kunna träda fram inför Gud”, skrev aposteln, “såsom en som håller provet, en arbetare som icke behöver blygas, utan rätt förvaltar sanningens ord.” “Fly ungdomens onda begärelser, och far efter rättfärdighet, tro och kärlek och frid med dem som av rent hjärta åkalla Herren. Men undvik dåraktiga och barnsliga tvistefrågor; du vet ju att de föda av sig strider. Och en Herrens tjänare bör icke strida, utan vara mild mot alla, väl skickad att undervisa, tålig, när han får lida. Han bör med saktmod tillrättavisa de motspänstiga, i hopp att Gud till äventyrs skall förläna dem bättring, så att de komma till kunskap om sanningen.”LFT 470.1

    Aposteln varnade Timoteus för de falska lärare som skulle försöka tränga in i församlingen. Han förklarar: “Men det må du veta, att i de yttersta dagarna svåra tider skola komma. Ty människorna skola då vara själviska, penningkära, stortaliga, övermodiga, smädelystna, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, . . . de skola hava ett sken av gudsfruktan, men skola icke vilja veta av dess kraft.” Dessa skall du undvika.LFT 470.2

    “Men onda människor och bedragare skola gå allt längre i ondska” , fortsatte han, “de skola förvilla andra och själva bliva förvillade. Men förbliv du vid det som du har lärt, och som du har fått visshet om. Du vet ju, av vilka du har lärt det, och du känner från barndomen de heliga skrifter, som kunna giva dig vishet, så att du bliver frälst. . . . All skrift som är ingiven av Gud är ock nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, så att en gudsmänniska kan bliva fullt färdig, väl skickad till allt gott verk.” Gud har försett oss med tillräckliga kraftresurser för att vi skall kunna vinna seger i striden mot det onda här i världen. Bibeln är den rustkammare, där vi kan förse oss med den nödvändiga rustningen. Evangelium skall vara vår rustning. Vårt pansar måste vara rättfärdighet. Vi måste ta trons sköld i vår hand och frälsningens hjälm på vårt huvud. Med Andens svärd, som är Guds ord, skall vi slå oss igenom alla barriärer och hugga oss väg genom syndens alla hinder och bojor.LFT 471.1

    Paulus visste att stora faror hotade församlingen. Han visste att de som skulle ha uppsikt över församlingen måste utföra ett troget och nitiskt arbete. Han skrev därför till Timoteus: “Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus, inför honom som skall döma levande och döda, jag uppmanar dig vid hans tillkommelse och hans rike: Predika ordet, träd upp i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa, förmana med allt tålamod och med undervisning i alla stycken.”LFT 471.2

    Dessa allvarliga förmaningar till en så trogen och nitisk evangelii förkunnare som Timoteus var, är ett kraftigt belägg för den stora betydelsen i det arbete som utförs av evangelii förkunnare och det ansvar som är förenat med det. Paulus kallar Timoteus inför Guds domstol och besvär honom att förkunna Ordet, inte människors uppfattning eller sedvänjor, och att vara redo att vittna för Gud, när helst tillfälle ges — inför stora församlingar och enskilda grupper, ute vid vägkanten och inne i hemmen, till vänner och fiender, under trygghet eller blottställd för svårigheter och faror, vanära och förlust.LFT 471.3

    Paulus var rädd för att Timoteus’ milda och eftergivna sinne möjligen skulle kunna förleda honom till att undvika en väsentlig del av sitt arbete. Därför uppmanade han honom att troget och också med stränghet bestraffa synden hos dem som gjort sig skyldiga till grova brott. Men han skulle göra detta med “allt tålamod och med undervisning i alla stycken”. Han skulle uppenbara Kristi kärlek och tålamod, förklara och inskärpa sina bestraffningar med Bibelns undervisning.LFT 472.1

    Att hata och bestraffa synd, men samtidigt visa ömhet och medkänsla med den felande är inte någon lätt sak. Ju ivrigare vi är i våra egna bemödanden att i sinne och liv utveckla vår helgelse, dess djupare skall vår motvilja mot synden bli och dess mer avgjort skall vi visa att vi inte kan samtycka till någon avvikelse från det som är rätt. Vi måste akta oss för onödig stränghet mot dem som vi tillrättavisar. Men samtidigt måste vi se till att vi inte underskattar syndens onda natur. Vi skall visa kristligt tålamod och kärlek mot den som förirrar sig. Det föreligger emellertid en fara för att vi kan komma att visa så stor fördragsamhet med det onda, att den som felat betraktar sig som oförtjänt av bestraffning och förkastar den som oberättigad och orättvis.LFT 472.2

    Evangelii förkunnare åstadkommer ibland stor skada genom att låta sin fördragsamhet mot den felande urarta till fördragsamhet mot synd och detta i sådan utsträckning, att de till och med deltar i den. På detta sätt kommer de att ursäkta och överskyla det som Gud fördömer. Så småningom blir de så förblindade, att de försvarar dem som Gud befaller dem att bestraffa. Den som genom syndfull slapphet mot dem som Gud fördömer, fått sin andliga uppfattningsförmåga avtrubbad, skall så småningom begå en större synd genom att uppträda strängt och bryskt mot dem som Gud godkänner.LFT 472.3

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents