Kärlek och plikt

Kärlek har en tvillingsyster som heter förpliktelse. Kärlek och förpliktelser står sida vid sida. Om man utövar kärlek men på samma gång försummar förpliktelserna, kommer det att göra barnen styvnackade, egensinniga, förvända, själviska och olydiga. Om den hårda plikten tillåts att råda ensam, utan kärlek för att uppmjuka och vinna, kommer det att ha ett liknande resultat. Plikt och kärlek måste blandas för att barnen på ett passande sätt ‘Skall lära sig disciplin.VFF1 352.1

En gång i tiden gavs följande undervisning till prästen: “De skola lära mitt folk att skilja mellan heligt och oheligt och undervisa dem om skillnaden mellan orent och rent. Och i rättssaker skola de uppträda såsom domare och skola avdöma dem efter mina rätter.” (Hes. 44: 23, 24.) “Om jag säger till den ogudaktige: ‘Du ogudaktige, du måste dö’ och du då icke säger något till att varna den ogudaktige för hans väg, så skall väl den ogudaktige dö genom sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. Men om du varnar den ogudaktige för hans väg, på det att han må vända om ifrån den, och han likväl icke vänder om ifrån sin väg, då ‘skall visserligen han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat din själ.” (Hes. 33: 8, 9.)VFF1 352.2

Här framhålls Guds tjänares plikt klart och tydligt. De kan inte fritas från sin plikt att troget tillrättavisa synd och fel bland Guds folk, även om det är en obehaglig uppgift, och även om de kanske inte tas emot av den som har felat. I de flesta fall skulle den felande som tillrättavisats, ta emot varningen och följa den, om det inte var så att andra stod i vägen. De kommer som sympatisörer och beklagat den som har blivit tillrättavisad och känner att de måste stå som hans försvarare. De ser inte att Herren är missbelåten med den som felat, därför att Guds verk har blivit skadat och hans namn vanärat.VFF1 353.1

Människor har vänt sig bort från Gud och har lidit skeppsbrott i tron som resultat av den felaktiga väg som har följts av den felande. De Guds tjänare vilkas omdöme är fördunklat och vilkas uppfattning har påverkats av felaktigt inflytande, kunde lika gärna ta ställning för den felande, vars inflytande har gjort så mycket skada, som för den som måste anmärka på det som är fel. När de gör det säger de i praktiken till syndaren: “Bekymra dig inte och låt dig inte slås ned, ty du har nästan rätt när allt kommer till allt. Det skall nog gå bra för dig.”VFF1 353.2

Gud fordrar av sina tjänare att de skall vandra i ljuset och inte blunda, så de skall kunna urskilja Satans sätt att verka. De skall vara beredda att varna och tillrättavisa dem som är i fara genom hans förvillelser. Satan verkar både på den högra och vänstra sidan för att få en förmånsställning. Han vilar inte. Han är uthållig. Han är outtröttlig och slug för att ta vara på varje tillfälle och vända det till sin förmån i striden mot sanningen och Gudsrikets intressen. Det är ett beklagligt faktum, att Guds tjänare inte är ens hälften så vakna över Satans ondska som de borde vara. I stället för att stå emot djävulen så att han må fly ifrån dem, är många böjda att dagtinga med mörkrets makter.VFF1 353.3