Bön för de sjuka

I fallet syster X behövde en stor insats göras. De som förenade sig i bön för henne behövde själva att något gjordes för dem. Om Gud hade besvarat deras bön skulle det ha betytt deras undergång. I sådana fall av hemsökelse där Satan har kontroll över sinnet, måste man innan man samlas till bön noga rannsaka sitt sinne för att upptäcka om det finns synder som måste ångras, bekänn”, och överges. En djup ödmjukhet i själen är nödvändig, när man kommer inför Gud, tillsammans med en fast, ödmjuk tilltro till Kristi blods förtjänst.VFF1 226.1

Fasta och bön kan inte åstadkomma någonting när hjärtat är främmande för Gud genom ett felaktigt liv “Nej, detta är den fasta, som jag vill hava: att I lossen orättfärdiga bojor och lösen okets band, att I given de förtryckta fria och krossen sönder alla ok, ja, att du bryter ditt bröd åt den hungrige och skaffar de fattiga och husvilla härbärge, att du kläder den nakne, var du ser honom, och ej drager dig undan för den som är ditt kött och blod. Då skall ljus bryta fram för dig såsom en morgonrodnad, och dina sår skola läkas med hast, och din rätt skall då gå framför dig och Herrens härlighet följa dina spår. Då skall Herren svara, när du åkallar honom; när du ropar, skall han säga: ‘Se, här är jag.’ Om hos dig icke får finnas någon som pålägger ok och pekar finger och talar, vad fördärvligt är, om du delar med dig av din nödtorft åt den hungrige och mättar den som är i betryck, då skall ljus gå upp för dig i mörkret, och din natt skall bliva lik middagens sken. Och Herren skall leda dig beständigt; han skall mätta dig mitt i ödemarken och giva styrka åt benen i din krapp. Och du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång, vars vatten aldrig. tryter. (Jes. 58:6-11.)VFF1 226.2

Det är en sinnets reformation som Herren begär - goda gärningar som har sin källa i ett sinne som är fyllt av kärlek. Alla borde noggrant under bön studera de citerade textorden och utforska både motiv och handling. Guds löften till oss har getts på villkor att vi lyder honom och rättar oss efter hans fordringar. “Ropa med full hals utan återhåll; häv upp din röst såsom en basun och förkunna för mitt folk deras överträdelse, för Jakobs hus deras synder. väl söka de mig dag ur och dag in och vilja hava kunskap om mina vägar. Såsom vore de ett folk, som övade rättfärdighet och icke övergåve sin Guds rätt, så fråga de mig om rättfärdighetens rätter och vilja, att Gud skall komma till dem: ‘Vartill gagnar det, att vi fasta, när du icke ser det, vartill, att vi späka oss, när du icke märker det?’ Men se, på edra fastedagar sköten I edra sysslor, och alla edra arbetare driven I blott på.” (Jes. 58: 1-3.)VFF1 227.1

Dessa ord är riktade till ett folk som har en hög bekännelse, som just är i färd med att bedja och som har sin glädje i andliga övningar, men ändå finns där brister. De förstår att deras böner inte har besvarats. Deras ivriga, allvarliga ansträngningar noteras inte i himmelen och nu frågar de ivrigt varför Herren inte besvarar deras böner. Det är inte därför att det är någon försummelse från Guds sida. Problemet finns hos dem själva. De bekänner sig vara kristna, men de bär inte någon frukt till Guds ära och deras gärningar är inte vad de skulle vara. De försummar helt enkelt att göra något positivt. Om så inte sker, kan Gud inte svara på deras böner.VFF1 227.2

I fråga om förbönen för syster X rådde förvirring av känslor. Några var fanatiska och handlade utifrån. impulser. De var uppfyllda av iver som saknade underlag i kunskap. En del tänkte på de stora gärningar, som skulle åstadkommas I detta fall, och började känna sig säkra innan segern var vunnen. Det fanns en hel del av Jehus anda med i spelet: “Far med mig och se, huru jag nitälskar för Herren.” (2 Kon. 10: 16.) I stället för denna självtillit skulle denna sak ha presenterats for Gud i en ödmjuk anda, med misstro till det egna jaget och med ett ångerfullt och förkrossat sinne.VFF1 227.3