Kapitel 23—Kosten och hälsan

Vår kropp byggs upp av den mat vi äter. Hela tiden bryts
kroppsvävnader ner. Varje rörelse av varje organ inne-HHM 253.1

bär en förslitning, och denna förslitning repareras med äm-
nen från maten vi äter. Alla organ i kroppen behöver sin
särskilda mängd av näring. Hjärnan måste förses med sin del,
och skelettet, musklerna och nerverna kräver sin. Det är ge-
nom en underbar process som mat förvandlas till blod, som
sedan används till att bygga upp de olika delarna av kroppen.
Denna process pågår hela tiden och förser varje nerv, muskel
och vävnad med liv och kraft.HHM 253.2

Val av matHHM 253.3

När vi väljer mat borde vi välja den mat som bäst förser kroppen med de ämnen den behöver. I detta val är inte smaken en pålitlig vägledare, för den har blivit fördärvad på grund av dåliga matvanor. Ofta kräver våra smaklökar mat som skadar hälsan och försvagar oss i stället för att ge oss kraft. Vi kan inte tryggt låta samhällets seder och bruk leda oss. Den sjukdom och det lidande som finns överallt är till stor del orsakade av allmänt utbredda, felaktiga kostvanor.HHM 253.4

För att vi skall veta vilken mat som är bäst, måste vi studera Guds ursprungliga plan för människans kosthåll. Han som skapade människan och som förstår hennes behov, bestämde vilken mat Adam skulle äta. ” Se”, sade han,“jag ger er alla fröbärande örter ... och alla träd med frukt som har frö. Detta skall ni ha till föda.” 1 Mos 1:29. När människan lämnade Eden för att få sitt levebröd genom att bruka jorden som var under syndens förbannelse, fick hon tillåtelse att också äta ” markens örter”. 1 Mos 3:18.HHM 253.5

Sädesslag, frukter, nötter och grönsaker utgör den kost som vår Skapare valde för oss. Denna mat är den mest hälsosamma och näringsrika, när den tillagas på ett så enkelt och naturligt sätt som möjligt. Den ger oss en kraft, en uthållighet och en intellektuell styrka som vi inte kan få genom en mer sammansatt och stimulerande kost.HHM 254.1

Men inte all mat, som i och för sig är hälsosam, lämpar sig lika väl för våra behov under alla omständigheter. Vi borde vara noga när vi väljer vår kost. Den borde vara passande för årstiden, klimatet vi lever i och det arbete vi har. En del mat som är lämplig att använda vid en årstid eller ett klimat är inte lämplig för andra årstider eller andra klimat. På samma sätt finns det olika sorters mat som är bäst lämpade för människor med olika typer av arbetsuppgifter. Ofta är mat som är bra för människor med hårt fysiskt arbete inte passande för personer som har stillasittande arbete eller som är sysselsatta med intensivt tankearbete. Gud har gett oss en rik variation av hälsosam mat, och var och en borde välja det som erfarenhet och sunt förnuft säger är det bästa för vars och ens behov.HHM 254.2

Naturens rika förråd av frukter, nötter och sädesslag är mer än tillräckliga, och år efter år blir alla länders produkter mer allmänt distribuerade till alla, tack vare förbättrade transportmöjligheter. På det sättet har många matvaror som för några år sedan betraktades som dyra lyxvaror nu blivit tillgängliga för alla och kan användas dagligen. Detta gäller särskilt torkade och konserverade frukter.HHM 254.3

Nötter, och mat som är tillverkad av nötter, har mer och mer börjat användas i stället för kött. Man kan kombinera nötter med sädesslag, frukter och en del rotfrukter, för att laga maträtter som är hälsosamma och näringsrika. Men man skall vara försiktig så att inte nötter utgör en för stor del av maträtten. De som märker att de inte mår bra av mat som är tillagad av nötter kan upptäcka att deras svårigheter kanske försvinner om de tar hänsyn till detta råd. Vi får också komma ihåg att en del nötter inte är lika hälsosamma som andra. Mandlar är att föredra framför jordnötter, men jordnötter i begränsade mängder tillsammans med sädesprodukter är både näringsrika och smältbara.HHM 255.1

Oliver som är tillredda på rätt sätt kan, liksom nötter, ersätta smör och kött. Oljan i den form man äter den i oliven är mycket hälsosammare än animalisk olja eller fett. Den verkar som ett laxermedel. Den kan med fördel användas av sjuka som lider av utmärgling, och den verkar läkande på en inflammerad och irriterad mage.HHM 255.2

Personer som har vant sig vid en fet, mycket stimulerande kost har en onaturlig smak, och kan inte på en gång uppskatta enkel och naturlig mat. Det kommer att ta tid för smaken att bli naturlig och för magen att återhämta sig efter den misshandel den har varit utsatt för. Men om man håller ut och fortsätter att äta hälsosam mat kommer man efter en tid att tycka att den smakar gott. Man kommer att uppskatta de fina och utsökta smaknyanserna, och man kommer att äta maten med större njutning än den man får av ohälsosamma delikatesser. Och när magen är frisk, och varken irriterad eller överbelastad, kan den utföra sitt arbete med lätthet.HHM 255.3

Om vi skall bevara hälsan måste vi få tillräckligt med hälsosam och näringsrik mat.HHM 255.4

Om man planerar förnuftigt kan man i nästan varje land få tag i det som är nödvändigt för en god hälsa. Olika produkter gjorda av ris, vete, majs och havre sänds ut över hela världen, liksom bönor, ärter och linser. Dessa, tillsammans med inhemsk eller importerad frukt, och de olika sorters grönsaker som växer lokalt, gör det möjligt att sätta samman en fullvärdig kost utan att använda kött.HHM 255.5

Överallt där man kan odla frukt i stor mängd borde man förbereda ett rikligt förråd för vintern genom konservering eller torkning. Små frukter som vinbär, krusbär, jordgubbar, hallon och björnbär kan med framgång odlas på många platser där de nu inte används mycket och där man har försummat att odla dem.HHM 256.1

Vid hemkonservering borde man använda glas i stället för metallburkar när det är möjligt. Det är speciellt viktigt att frukt som skall konserveras är av god kvalité. Använd bara lite socker, och koka frukten bara så lång tid som behövs för att den säkert skall bevaras. När man konserverar den på det sättet är den en utmärkt ersättning för färsk frukt.HHM 256.2

Överallt där man kan få tag på torkade frukter som russin, plommon, äpplen, päron, persikor och aprikoser till rimliga priser, kommer man att finna att de kan användas i den dagliga kosten mycket mer än vanligt, med de bästa resultat för hälsa och livskrafter hos alla typer av arbetare.HHM 256.3

Det borde inte finnas många olika slags rätter vid en och samma måltid, för det leder lätt till att man äter för mycket och får dålig matsmältning.HHM 256.4

Det är inte bra att äta frukt och grönsaker vid samma måltid. Om man har dålig matsmältning och äter frukt och grönsaker tillsammans, ger det ofta obehag och gör att man många gånger får svårt att utföra mentalt arbete. Det är bättre att ha frukter vid en måltid och grönsaker vid en annan.HHM 256.5

Man borde variera maten vid måltiderna. Samma maträtter, tillagade på samma sätt, borde inte sättas fram måltid ef- ter måltid och dag efter dag. Man äter med bättre matlust, och kroppen kan tillgodogöra sig näringen bättre, när maten är varierande.HHM 256.6

MatlagningenHHM 257.1

Det är fel att äta bara för att tillfredsställa smaken, men för den skull skall man inte vara likgiltig när det gäller matens kvalité eller tillagning. Om maten inte äts med god aptit kommer kroppen inte att kunna tillgodogöra sig näringen så bra. Vi borde välja maten med omsorg och tillaga den med förnuft och skicklighet.HHM 257.2

Att baka bröd av finmalet, vitt vetemjöl är inte det bästa. Det är varken hälsosamt eller ekonomiskt. Bröd bakat av fint, siktat mjöl saknar näringsämnen som finns i bröd bakat av fullkornsmjöl. Det orsakar ofta förstoppning och andra hälsoproblem.HHM 257.3

Att använda bikarbonat eller bakpulver när man bakar bröd är skadligt och onödigt. Bikarbonat förorsakar inflammation i magen och förgiftar ofta hela kroppssystemet. Många husmödrar tror att de inte kan baka gott bröd utan bikarbonat, men det är fel. Om de gjorde sig besväret att lära sig bättre metoder, skulle deras bröd bli hälsosammare, och mer välsmakande för den som har en naturlig smak.HHM 257.4

När man bakar bröd med jäst borde man inte använda mjölk i stället för vatten. Att använda mjölk blir en extra kostnad, och gör att brödet inte alls blir lika hälsosamt. Om brödet bakas med mjölk håller det sig inte välsmakande lika länge som när det bakas med vatten, och det jäser lättare i magen.HHM 257.5

Bröd borde vara luftigt och ha en mild och god smak. Man borde inte tolerera den minsta smak av surhet. Limporna borde vara små och så välgräddade att jästsvamparna, så långt det är möjligt, förstörs. Om brödet ännu är varmt eller nyba- kat, är det svårsmält för magen och borde då aldrig sättas fram på bordet. Men detta gäller inte för osyrat bröd. Färska små brödpinnar som är gjorda av grovmalet mjöl av vete utan jäst eller surdeg, och som gräddats i ugn på hög värme, är både hälsosamma och smakliga.HHM 257.6

Sädeskorn som används till gröt borde kokas flera timmar. Men man bör tänka på att lös eller flytande mat är mindre hälsosam än torr mat, som kräver ordentlig tuggning. Zwieback, eller bröd som gräddats två gånger, är något av det mest lättsmälta och smakliga man kan äta. Man kan använda vanligt bröd som är bakat med jäst, skära det i skivor, och torka det i en varm ugn tills det sista lilla spår av fukt försvinner och det får en ljusbrun färg rakt igenom. Sedan kan det förvaras på en torr plats mycket längre än vanligt bröd, och om man värmer det igen innan man använder det kommer det att smaka lika färskt som när det var nytt.HHM 258.1

I allmänhet används alldeles för mycket socker i maten. Kakor, tårtor, söta efterrätter, bakelser, geléer och sylter ger matsmältningsbesvär. Särskilt skadliga är vaniljsåser och efterrätter där mjölk, ägg och socker är huvudingredienserna. Man borde undvika att använda mjölk och socker tillsammans i rikliga mängder.HHM 258.2

Om mjölk används borde den vara väl steriliserad. Genom denna försiktighetsåtgärd är risken mindre att man drar på sig sjukdomar genom att använda den. Smör är mindre skadligt om det äts på kallt bröd än om det används i upphettad form i matlagningen, men som regel är det bättre att helt och hållet avstå från att använda det. Ost är ännu mer skadlig. Den är helt och hållet olämplig som mat.HHM 258.3

Snålt tilltagen och dåligt tillagad mat fördärvar blodet genom att försvaga de organ som producerar blod. Detta medför störningar i kroppssystemet och leder till sjukdom, med spända nerver och dåligt humör som följd. Tusentals och åter tiotusentals har blivit offer för dålig matlagning. På många gravstenar kunde det skrivas:“Dog på grund av dålig matlagning”, eller ” Dog på grund av misshandlad mage”.HHM 258.4

Det är en helig plikt för dem som lagar mat att lära sig att laga hälsosam mat. Många människoliv går förlorade på grund av dålig matlagning. Det krävs kunskap och omsorg för att baka hälsosamt bröd, och det finns mer religion i en god brödlimpa än vad många tror. Det finns få verkligt duktiga kockar. Unga kvinnor tycker att det är ett mindre värdigt arbete att laga mat och göra annat hushållsarbete, och därför har många flickor som gifter sig och får ansvar för en familj en mycket bristfällig föreställning om de uppgifter som vilar på en hustru och mor.HHM 259.1

Matlagning är ingen obetydlig vetenskap, utan en av de allra viktigaste i det praktiska livet. Det är en vetenskap som alla kvinnor borde lära sig, och den borde läras ut på ett sätt som blir till hjälp för dem som har det mindre gott ställt i samhället. Det fordras skicklighet att göra mat som är smaklig men ändå enkel och näringsrik, men det är möjligt. Kockar borde kunna laga enkel mat på ett enkelt och hälsosamt sätt, och så att den upplevs smakligare och mera hälsosam, just därför att den är enkel.HHM 259.2

Varje kvinna som har ansvar för en familj och trots det inte förstår sig på konsten att laga hälsosam mat, borde bestämma sig för att lära sig det som är så viktigt för hennes familjs hälsa. På många platser arrangeras vegetariska matlagnings- kurser där man kan få undervisning på det här området. Den som inte kan få hjälp på det sättet borde försöka få undervisning av någon god kock, och hålla ut i sin ansträngning att förkovra sig tills hon blir en mästarinna i konsten att laga mat.HHM 259.3

Att äta regelbundet är mycket viktigt. Man borde ha en bestämd tid för varje måltid. Då borde var och en äta vad kroppen kräver och sedan inte äta något förrän vid nästa måltid. Det finns många som äter när kroppen inte behöver mat, på oregelbundna tider och mellan måltiderna, därför att de inte har tillräcklig viljekraft för att stå emot lusten att äta. En del småäter ständigt när de är på resa om det finns något ätbart inom räckhåll. Detta är mycket skadligt. Om de som reser i stället åt regelbundet av sådan mat som är enkel och näringsrik, skulle de inte känna sig så trötta eller så lätt bli sjuka.HHM 259.4

En annan dålig vana är att äta just innan man lägger sig. Man kan ha ätit sina måltider regelbundet, men eftersom man har en känsla av matthet, äter man lite till. När man ger efter för detta blir det en vana som ofta är så stark, att man tror att man inte kan sova om man inte får äta lite först. Följden av att äta sent på kvällen blir att matsmältningen pågår hela tiden under det att man sover. Men trots att magen arbetar medan man sover, blir inte arbetet ordentligt utfört. Sömnen blir ofta störd av obehagliga drömmar, och man vaknar på morgonen utan att känna sig utvilad och har ingen lust att äta frukost. När vi har lagt oss för att sova borde därför magen ha gjort allt sitt arbete färdigt, så att den, liksom alla andra organ i kroppen, får vila. För personer med stillasittande arbete är sena kvällsmåltider särskilt skadliga. För dem är de störningar som uppstår på grund av detta ofta början till sjukdom som slutar med döden.HHM 260.1

I många fall är den matthetskänsla som gör att man får lust att äta orsakad av att matsmältningsorganen har blivit överansträngda under dagen. Efter det att matsmältningsorganen har tagit hand om en måltid behöver de vila. Det borde gå minst fem eller sex timmar mellan varje måltid, och de flesta som prövar det kommer att finna att två måltider om dagen är bättre än tre.HHM 260.2

Felaktiga förhållanden under måltidenHHM 260.3

Man borde inte äta maten när den är mycket het eller mycket kall. Om maten är kall går en del av magens vitala krafter åt till att värma upp maten innan matsmältningen kan börja. Kalla drycker är skadliga av samma orsak, medan en riklig användning av varma drycker verkar försvagande. Ju mer vätska som dricks vid måltiden, ju svårare är det att smälta maten, därför att vätskan måste absorberas innan matsmältningen kan börja. Använd inte mycket salt, undvik salt- och ättiksinläggningar och mat med starka kryddor, och ät rikligt med frukt. Då kommer den retning som gör att man dricker så mycket vid måltiderna att till stor del försvinna.HHM 260.4

Ät långsamt och tugga maten väl. Detta är nödvändigt för att saliven skall blandas väl med maten och matsmältningsvätskorna skall kunna arbeta ordentligt.HHM 261.1

En annan skadlig vana är att äta vid olämpliga tillfällen, som till exempel efter våldsam eller kraftig kroppsrörelse då man är mycket utmattad eller varm. Strax efter att man har ätit ställs det stora krav på kroppens nervkraft, och när sinnet eller kroppen är hårt ansträngd strax före eller strax efter att man ätit, förhindras matsmältningen. När man är upprörd, orolig eller har bråttom, är det bättre att inte äta förrän man fått vila sig eller lugnat ner sig.HHM 261.2

Magen och hjärnan står i nära förbindelse med varandra. När magen är sjuklig hämtas nervkraft från hjärnan för att hjälpa de försvagade matsmältningsorganen. När detta inträffar alltför ofta blir hjärnan överfylld med blod. När man ständigt anstränger hjärnan, och dessutom försummar att motionera, borde man äta sparsamt även av enkel mat. Vid måltiderna borde man lägga åt sidan bekymmer och oroliga tankar. Ha inte bråttom, utan ät sakta och med glädje, med hjärtat fyllt av tacksamhet till Gud för alla hans välsignelser.HHM 261.3

Många som slutar äta kött och annan skadlig mat anser att de inte behöver behärska sin aptit, nu när deras mat är så enkel och hälsosam. Därför äter de för mycket, ja, till och med frossar ibland. Här misstar de sig. Matsmältningsorganen bor- de inte belastas med så mycket eller så svårsmält mat att det blir betungande för kroppen att smälta den.HHM 261.4

Det har blivit en sed att man sätter fram de olika maträtterna på bordet i omgångar. Utan att veta vad som kommer senare, kan en person äta sig mätt på något som kanske inte är det bästa för honom. När den sista rätten sätts fram, går han ofta över gränsen för vad hälsan tål genom att äta av den frestande efterrätten, som visar sig vara allt annat än nyttig för honom. Om man i stället satte fram all mat man tänker servera i början av måltiden, har alla en möjlighet att välja det som är bäst för dem.HHM 262.1

Ibland känns det på en gång att man har ätit för mycket. Andra gånger känner man inget obehag, men matsmältningsorganen förlorar sin livskraft, och grunden för fysisk styrka undermineras.HHM 262.2

När man äter mer än vad man behöver, belastar det kroppen och leder till sjukliga, osunda tillstånd. En onaturligt stor mängd blod dras till magen, vilket gör att armar och ben snabbt kyls av. Matsmältningsorganen får en extra börda, och när de har utfört sitt arbete, känner man sig matt och slö. Några som ständigt äter för mycket tror att denna matthetskänsla är hunger, men den kommer av att matsmältningsorganen är överansträngda. Ibland upplevs detta som om hjärnan var bedövad, och man har ingen lust för varken fysiskt eller mentalt arbete.HHM 262.3

De här obehagliga symptomen uppstår därför att kroppen har utfört sitt arbete genom en alltför stor förbrukning av livskraft och är ordentligt utmattad. Magen säger:“Låt mig få vila.” Men många uppfattar mattheten som ett krav på mer mat. I stället för att låta magen få vila, lägger de ännu en börda på den. Följden blir att matsmältningsorganen ofta blir utslitna när de fortfarande borde kunna göra ett gott arbete.HHM 262.4

Den mat vi förbereder för sabbatsdagen borde inte vara större till mängden eller mer varierande än annars. Tvärtom bor de den vara enklare, och man borde äta mindre av den, så att tankarna blir klarare och man bättre kan förstå andliga ting. En överbelastad mage leder till en överbelastad hjärna. Man kan höra de mest underbara sanningar utan att kunna uppskatta dem, därför att hjärnan är förslöad på grund av olämplig kost. Genom att äta för mycket på sabbatsdagen är det många som, mer än de själva anar, gör sig oförmögna att ta vara på de heliga möjligheter som den erbjuder.HHM 262.5

Man borde undvika att laga mat på sabbatsdagen, men för den skull är det inte nödvändigt att äta kall mat den dagen. När det är kallt ute borde man värma upp den mat som man gjort i ordning dagen innan. Måltiderna borde vara smakliga och tilldragande, oavsett hur enkla de är. Särskilt i familjer där det finns barn är det bra om man på sabbatsdagen kan sätta fram något festligt, något som man inte har till vardags.HHM 263.1

Om man har gett efter för sin aptit och levt med felaktiga kostvanor, borde man inte vänta med att förändra dem. Om man har fått matsmältningsbesvär på grund av att man misshandlat magen, borde man göra allvarliga ansträngningar för att bevara den livskraft som ännu finns kvar, genom att undanröja allt som skulle orsaka en överbelasting. Magen kanske aldrig kan bli helt återställd efter att ha misshandlats en lång tid, men lämpliga kostvanor kan förhindra ytterligare försvagning, och många kommer att bli återställda mer eller mindre fullständigt. Det är inte lätt att sätta upp regler som kommer att passa i varje enskilt fall, men om man håller sig till de rätta principerna när det gäller kosten kan man göra stora förbättringar, och den som lagar maten behöver inte hela tiden anstränga sig för att fresta aptiten.HHM 263.2

Återhållsamhet när det gäller kosten blir belönad med mental och moralisk styrka, och blir också en hjälp när det gäller att behärska lidelserna. För dem som har ett trögt temperament är det särskilt skadligt att äta för mycket. De borde äta sparsamt och se till att de får ordentligt med motion. Det finns män och kvinnor som av naturen är mycket begåvade, men som inte uträttar hälften av vad de skulle kunna göra om de visade självbehärskning när det gäller aptiten.HHM 263.3

Många författare och talare felar på det här området. Efter att ha ätit sig riktigt mätta går de till ett stillasittande arbete, där de läser, studerar eller skriver, utan att ge sig någon tid till att motionera. Följden blir att tankarna och orden inte kan flöda fritt. De kan inte skriva eller tala med den kraft och intensitet som behövs för att orden skall nå till hjärtat, och deras ansträngningar blir tama och fruktlösa.HHM 264.1

De som bär stort ansvar, framför allt de som vakar över andliga intressen, borde vara finkänsliga och ha en snabb uppfattningsförmåga. Mer än andra borde de vara måttliga i sina matvanor. Feta och överdådiga rätter borde inte finnas på deras bord.HHM 264.2

Varje dag måste män i ansvarsfulla ställningar fatta beslut som får avgörande följder. Ofta måste de tänka snabbt, och det kan man göra framgångsrikt bara om man är strängt återhållsam. Sinnet stärks när de fysiska och mentala krafterna behandlas på rätt sätt. Om inte belastningen är för stor, får hjärnan nya krafter vid varje ansträngning. Ofta blir arbetet för dem som har viktiga planer och beslut att ta ställning till, påverkade på ett negativt sätt på grund av följderna av en olämplig kost. Om magen kommer i olag blir sinnestillståndet förvirrat och instabilt. Det medför ofta att man blir irriterad, sträng och orättvis. Det har hänt många gånger att planer som skulle ha blivit till välsignelse för världen har fått läggas åt sidan, och många orättvisa och förtryckande, ja, till och med grymma, beslut har genomförts till följd av sjukliga tillstånd som orsakats av felaktiga kostvanor.HHM 264.3

Här följer ett råd till alla som har stillasittande arbete eller tankearbete, ett råd som borde prövas av dem som har till- räckligt moraliskt mod och självbehärskning: Ät bara två eller tre enkla maträtter vid varje måltid och ät inte mer än vad du behöver för att stilla hungern. Motionera raskt varje dag, och se om du inte mår bättre av detta.HHM 264.4

Starka, friska män med tungt kroppsarbete behöver inte tänka på hur mycket de äter och vilken sorts mat de äter i samma utsträckning som de personer som har ett stillasittande arbete, men även de skulle få bättre hälsa om de övade självbehärskning när det gäller mat och dryck.HHM 265.1

Några önskar att de kunde få exakta regler för deras kosthåll. De äter för mycket, och sedan ångrar de sig, och på det sättet fortsätter de att tänka på vad de äter och dricker. Så borde det inte vara. En person kan inte ge exakta regler för en annan. Var och en borde använda förnuft och självbehärskning, och handla efter principer.HHM 265.2

Kristus har köpt våra kroppar och de är hans egendom. Vi är inte fria att göra vad vi vill med dem. Alla som förstår hälsans lagar borde inse att det är deras plikt att lyda de lagar som Gud har lagt ner i deras kropp. Det är en personlig plikt att lyda hälsans lagar. Vi måste själva lida följderna av att vi bryter mot dem. Var och en av oss måste stå till svars inför Gud för våra vanor och handlingar. För oss är därför inte frågan: Vad gör andra? utan: Hur skall jag som en självständig individ ta vara på den kropp som Gud har gett mig?HHM 265.3