Kära syster X! När Herren visade mig din situation, riktades mina tankar tillbaka i tiden när du kom till tro på Jesu snara återkomst. Du väntade på och älskade att tänka på hans återkomst.. . VFF1 265.1
Jag såg dig kämpa mot fattigdom då du sökte att försörja dig själv och dina barn. Många gånger visste du inte vad du skulle göra, och framtiden syntes mörk och oviss. I din nöd ropade du till Herren och han tröstade och hjälpte dig så att hoppets ljusstrålar lyste upp din omgivning. Hur dyrbar var inte Gud för dig vid sådana tillfällen, och hur ljuvlig var inte hans uppehållande kärlek! Du kände det som om du hade en dyrbar skatt i förvar i himmelen. När du tänkte på Guds lidande barns lön, vilken tröst gav det dig inte att känna att du kunde göra anspråk på honom som din Fader! . . . VFF1 265.2
Jag gjordes uppmärksam på din önskan att äga pengar. Du tänkte ofta: “O, om jag bara hade pengar skulle jag inte använda dem fel! Jag skulle vara ett exempel för dem som är giriga och snåla. Jag skulle visa dem de stora välsignelser som finns att få när man gör gott.” Din själ avskydde begärelsen. Du hade sett dem som ägde mycket av denna världens goda och hur de har stängt till sina hjärtan för de behövandes rop. Då sade du: “Gud kommer att straffa dem. Han kommer att ge dem lön efter deras gärningar.” Du hade sett de rika leva i sin stolthet, och hur de har omslutit sina hjärtan med själviskhet såsom med järnband. Då kände du att de var fattigare än du själv, även om du led brist och nöd. Du har sett dessa penningstolta människor, som bar sina huvuden högt, därför att pengar är makt, och du kände sorg över dem och på intet sätt var du frestad att byta plats med dem. Ändå önskade du dig välstånd för att du skulle kunna använda pengarna så att det skulle bli en tyst anklagelse mot de giriga. VFF1 265.3