Levande tro

Vi måste i detta liv gå igenom prövningens eld och göra kostsamma uppoffringar, men Kristi frid är vår belöning. Vi har försakat och lidit så litet för Kristi skull, att korset är nästan helt bortglömt. Vi måste bli delaktiga med Kristus i hans lidanden, om vi som segrare skall sitta med honom på hans tron. Så länge vi vandrar själviskhetens väg och ryggar tillbaka för självförsakelsen, kan, aldrig vår, tro bli fast, om vi lär inte känna Jesu nid eller den glädje som kommer genom medveten seger. De förhärligade i den återlösta skaran inför Guds och Lammets tron, klädda i de vita kläderna, vet vad det kostar att vinna seger, för de har kommit från den stora bedrövelsen. De som ger efter för omständigheterna hellre än att ta upp kampen, vet inte hur de skall hålla stånd den dag när varje människa våndas, när Noa, Job och Daniel, om de fanns i landet, inte skulle kunna frälsa varken son eller dotter, för var och en måste rädda sig själv genom sin egen rättfärdighet.VFF2 70.3

Ingen behöver säga att han är ett hopplöst fall, att han inte kan leva som en kristen. Allt vad vi behöver får vi genom Kristi död. Jesus är den alltid närvarande Hjälparen i all vår nöd. Åkalla honom i tro, och han har lovat att höra och besvara varje din bön.VFF2 71.1

O, denna levande, aktiva tro! Vi behöver den. Vi måste ha den, annars blir vi modlösa och ger upp på prövningens dag. Mörkret på vår väg får inte göra oss missmodiga eller driva oss till förtvivlan. Det är slöjan med vilken Gud döljer sin härlighet, när han kommer för att skänka oss rika välsignelser. Vi borde veta det genom vår tidiga erfarenhet. Den dag då Gud håller räfst med sitt folk, skall denna erfarenhet vara en källa till tröst och hopp.VFF2 71.2

Det är nu vi skall hålla oss själva och våra barn obefläckade av världen. Det är nu vi skall två våra kläder och göra dem vita i Lammets blod. Det är nu vi måste övervinna stolthet, lustar och andlig lättja. Det är nu vi måste vaka och göra medvetna ansträngningar att få en helgjuten god karaktär. “I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan.” (Hebr. 3: 7, 8.) Vi ställs på ,de hårdaste prov, vakande och bidande Herrens uppenbarelse. Det har alltid varit Guds plan att bringa ljus i stället för mörker, glädje i stället för sarg, vila i stället för trötthet till varje väntande och längtande människa.VFF2 71.3

Vad gör ni, bröder, i det ‘stora beredelseverket? De sam förenar sig med världen likbildas med den och bereder sig för vilddjurets märke. De sam inte litar på sig själva utan ödmjukar sig inför Gud och renar sig i lydnad för sanningen, danas för himmelen och bereds att ta emot Guds insegel på sina pannor. När påbudet utgår och beseglingen har skett skall deras karaktärer förbli rena och fläckfria.VFF2 72.1

Nu är beredelsens tid. Gud sätter aldrig sitt insegel på en aren människa, inte på den sam är ärelysten och älskar världen. Det ges heller aldrig åt människor med falsk tunga och svekfullt hjärta. Ana sam får inseglet måste vara utan fläck inför Gud - reda för himmelen. Gå framåt, mina bröder och systrar. Jag kan denna gång skriva endast helt kartfattat om detta, endast för att fästa er uppmärksamhet på behovet av beredelse. Rannsaka Bibeln för er själva, så att ni förstår den nuvarande tidens fruktansvärda allvar. (Band 5, 207-216, 1882.)VFF2 72.2

Inte ens livet skall ni köpa på bekostnad av evangelium. Genom ett ord eller en nick kunde martyrerna ha förnekat sin Gud och räddat sitt liv. Genom att kasta ett uns av rökelse på avgudens altare kunde de ha räddat sig själva från sträckbänken, schavotten eller korset. Men de vägrade att vara osanna i ord eller handling, även om de därigenom skulle ha räddat sitt liv. De föredrag fängelse, tortyr och död hellre än frihet på villkor av svek, falskhet och avfall. Genom trohet och förtröstan på Kristus vann de den fläckfria dräkten och den stjärnprydda kronan. Deras liv förädlades och helgades inför Gud, därför att de stod fasta för sanningen under de svårast tänkbara förhållanden. (Band 4, sid. 336, 1879.)VFF2 72.3