Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents

Hälsa För Hela Människan

 - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    SEKTION 7—DEN VIKTIGASTE KUNSKAPEN

    Kapitel 35—Sann kunskap om Gud

    Liksom vår Frälsare är vi i den här världen för att tjäna
Gud. Vi är här för att bli lika Gud till karaktären, och för att visa världen hurdan han är genom att leva ett liv i tjänst
för honom. För att kunna vara Guds medarbetare, och för att
kunna bli lika honom och uppenbara hans karaktär, måste vi
lära känna honom sådan han är. Vi måste lära känna honom
på det sätt han uppenbarar sig.HHM 355.1

    Kunskapen om Gud är grunden för all sann utbildning och all sann tjänst. Den är det enda säkra skyddet mot frestelser. Det är bara genom den vi kan bli lika Gud till karaktären.HHM 355.2

    Det är den kunskapen alla behöver som arbetar för att hjälpa sina medmänniskor till ett högre liv. Att förvandlas till karaktären, att leva ett liv i renhet, att arbeta effektivt för andra och att hålla fast vid rätta principer, allt detta beror på en sann kunskap om Gud. Den kunskapen måste vi ha för att kunna förbereda oss både för detta livet och för det eviga livet.HHM 355.3

    “Att känna den Helige är förstånd.” Ords 9:10.HHM 355.4

    Genom kunskapen om honom har vi fått ” allt som hör till liv och gudsfruktan”. 2 Petr 1:3.HHM 355.5

    “Detta är evigt liv”, sade Jesus,“att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.” Joh 17:3.HHM 355.6

    “Så säger HERREN: Den vise skall inte berömma sig
    av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike
    inte av sin rikedom. Den som vill berömma sig, han skall
    berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att
    jag är HERREN, som verkar med nåd, rätt och rättfärd
    ighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger
    HERREN. ” Jer 9:23, 24.
    HHM 356.1

    Vi behöver studera den uppenbarelse Gud har gett av sig själv.HHM 356.2

    “Men sök nu förlikning och frid med honom - därige-
    nom skall lycka tillfalla dig. Ta emot undervisning av
    hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta. ...Så blir
    den Allsmäktige din gyllene skatt...

    Ja, då skall du ha din lust i den Allsmäktige och kun-
    na upplyfta ditt ansikte till Gud. När du då ber till ho-
    nom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du
    få infria. Allt vad du beslutar skall då lyckas för dig,
    och ljus skall skina på dina vägar. Om de leder mot
    djupet och du då ber: ‘Uppåt!’, så frälser han mannen
    som har ödmjukat sig.” Job 22:21-29 (GT-81).
    HHM 356.3

    “Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.” Rom 1:20 (BK).HHM 356.4

    Naturen i dess nuvarande tillstånd ger oss bara en dunkel bild av Edens härlighet. Synden har förstört jordens skönhet och vi kan se spår av det ondas verkningar överallt. Ändå finns det fortfarande mycket kvar som är vackert. Naturen vittnar om att En som är oändlig i makt, stor i godhet, nåd och kärlek, skapade jorden och fyllde den med liv och glädje. Även i sitt fördärvade tillstånd visar allt i naturen en stor mästares verk. Vart vi än vänder oss kan vi höra Guds stämma och se bevis på hans godhet.HHM 356.5

    Från den mäktiga åskans mullrande och havets ständiga dån till den glada fågelsången som fyller skogen med musik, förkunnar naturens tiotusentals röster hans pris. Jorden, havet och himlen med deras underbara färgnyanser, som växlar mellan härliga kontraster och harmoniska sammansättningar, uppenbarar hans härlighet. De eviga bergen vittnar om hans makt. Träden, som viftar sina gröna fanor i solljuset, och blommorna i sin skira skönhet pekar på sin Skapare. Den levande grönskan som täcker den bruna jorden visar oss Guds omsorg om de allra minsta i hans skapelse. Havets grottor och jordens djup uppenbarar hans skatter. Han som lade pärlorna i havet och ametisten och krysoliten bland klipporna, älskar det vackra. Solen som stiger upp på himlen är en bild av honom som är liv och ljus för allt han har skapat. Allt det härliga och vackra som smyckar jorden och lyser upp himlen vittnar om Gud.HHM 357.1

    “Hans härlighet övertäcker himlen.” Hab 3:3.HHM 357.2

    “Jorden är full av vad du har skapat.” Ps 104:24.HHM 357.3

    “Den ena dagen talar om det för den andra, den ena
    natten kungör det för den andra, utan tal och utan ord,
    deras röst hörs inte. De når ut över hela jorden, deras
    ord når till världens ände.” Ps 19:3-5.
    HHM 357.4

    Allt vittnar om hans ömma, faderliga omsorg och hans önskan att göra sina barn lyckliga.HHM 357.5

    En personlig GudHHM 357.6

    Den mäktiga kraft som verkar i naturen och uppehåller allting är inte, som en del vetenskapsmän menar, bara en alltomfattande princip, en slags energi som driver allting. Gud är Ande, ändå är han en personlig varelse, för det är på det sättet har han uppenbarat sig för oss:HHM 357.7

    “Men HERREN är den sanne Guden, han är den le-
    vande Guden, den evige Konungen. ...De gudar som
    inte har gjort himmel och jord skall utrotas från jorden
    och inte finnas kvar under himlen.”

    “Sådan är inte han som är Jakobs del. Han är den
    som har format allt.”

    “Han har skapat jorden genom sin kraft, han har
    grundat världen genom sin vishet, och genom sitt för-
    stånd har han spänt ut himlen.” Jer 10:10, 11, 16, 12.
    HHM 358.1

    Att Gud skapat allt i naturen betyder inte att Gud själv är i det skapade. Det som finns i naturen visar Guds karaktär och hans kraft, men vi skall inte betrakta naturen som Gud. Människan kan genom sin konstnärliga förmåga skapa många vackra ting som är en fröjd för ögat och som uppenbarar något om konstnärens tankar, men de skapade föremålen är inte konstnären. Det är inte konstverket, utan konstnären, som förtjänar äran. På samma sätt uppenbarar naturen Guds tankar, men det är inte naturen utan naturens Gud som bör upphöjas.HHM 358.2

    “Kom, låt oss falla ner och tillbe, låt oss böja knä för
    HERREN, vår skapare.”

    “Han har jordens djup i sin hand, och bergens höj-
    der är hans. Hans är havet, ty han har gjort det, och
    det torra har hans händer format.”
    HHM 358.3

    Ps 95:6, 4, 5.HHM 358.4

    “Sök HERREN... Han är den som har gjort Sjustjärn-
    orna och Orion, han som förvandlar djupa mörkret till
    morgon och gör dagen mörk som natten.”
    HHM 358.5

    “Ty se, han som danar bergen och skapar vinden ...
    förkunnar för människan sitta tankar.”

    “Det är han som bygger sin sal i himlen och har
    grundat sitt valv över jorden. Han kallar på havets vat-
    ten och sprider ut det över jordens yta - HERREN är
    hans namn.” Amos 5:6-8; 4:13; 9:6.
    HHM 359.1

    Jordens skapelseHHM 359.2

    Skapelseakten kan inte förklaras av vetenskapen. Vilken vetenskap kan förklara livets mysterium? ” Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.” Hebr 11:3.HHM 359.3

    “Jag danar ljuset och skapar mörkret... Jag, HERREN,
    gör allt detta. ... Det är jag som har gjort jorden och
    skapat människorna på den. Det är mina händer som
    har spänt ut himlen, och hela dess här har jag givit be-
    fallning.”

    “Jag kallade på dem, då stod de där.” Jes 45:7-12; 48:13.
    HHM 359.4

    När Gud skapade jorden var han inte beroende av materia som redan fanns till. ” Ty han sade och det blev till, han befallde och det stod där.” Ps 33:9. Allting, både det materiella och det andliga, stod fram inför Herren Jehova vid ljudet av hans röst och skapades för att fylla den avsikt han hade med det. Himlarna och hela dess här, jorden och allt som är på den, kom till genom hans muns anda.HHM 359.5

    Människan skapasHHM 359.6

    När Gud skapade människan gjorde han det på ett personligt sätt. Efter det att Gud hade format människan till sin avbild var hennes kropp fullkomlig i alla avseenden, men den var utan liv. Då andades en personlig, själv-existerande Gud sin livsande in i denna kropp, och människan blev en levande och intelligent varelse. Alla delar av kroppen sattes i verksamhet. Hjärtat, artärerna, venerna, tungan, händerna, fotterna, sinnesorganen, alla hennes mentala förmågor, allt började arbeta efter bestämda lagar. Människan blev en levande varelse. Genom Kristus, Ordet, skapade en personlig Gud människan och utrustade henne med intelligens och kraft.HHM 359.7

    Det material vi gjordes av var inte osynligt för honom när vi formades i det fördolda. Han såg vår substans medan den ännu var oanvändbar, och alla våra kroppsdelar var nedtecknade i hans bok innan ännu någon av dem fanns till.HHM 360.1

    Det var Guds avsikt att människan som var kronan på hans skapelse, mer än alla lägre stående varelser, skulle återspegla hans tankar och uppenbara hans härlighet. Men människan skulle inte upphöja sig själv som Gud.HHM 360.2

    “Höj jubel till HERREN... Tjäna HERREN med gläd-
    je, kom inför hans ansikte med jubelrop! Besinna att
    HERREN är Gud. Han har gjort oss och inte vi själva.
    Vi är hans folk och får i hans hjord. Gå in i hans portar
    med tacksägelse, i hans gårdar med lov. Tacka honom,
    lova hans namn!”

    “Upphöj HERREN, vår Gud, tillbed vid hans heliga
    berg! Ty helig är HERREN, vår Gud.” Ps 100:1-4; 99:9.
    HHM 360.3

    Naturens lagar är Guds lagarHHM 360.4

    Gud upprätthåller hela tiden allt han har skapat och använder det för att tjäna hans syften. Han arbetar genom naturens lagar och använder dem som sina verktyg. De fungerar inte av sig själva. Det som sker i naturen vittnar om att en intelligent och aktiv varelse är närvarande, en som låter allt ske efter sin vilja.HHM 360.5

    “För evigt, HERRE, står ditt ord fast i himlen. Från
    släkte till släkte varar din trofasthet, du har grundat
    jorden och den består. Enligt dina domslut består den än i dag, ty allting måste tjäna dig.” Ps 119:89-91.
    HHM 361.1

    “HERREN gör allt vad han vill i himlen och på jorden,
    i haven och i alla djup.” Ps 135:6.
    HHM 361.2

    “Ty han befallde och de blev skapade. Han gav dem
    deras plats för alltid och för evigt. Han gav dem en lag
    som ingen överträder.” Ps 148:5, 6.
    HHM 361.3

    Det är inte genom någon egen inneboende kraft som jorden, år efter år, ger sina rika skördar eller fortsätter sin färd runt solen. Den Eviges hand är ständigt verksam för att uppehålla vår planet. Det är Guds kraft som hela tiden är verksam och håller jorden på plats i sin rotation. Det är Gud som gör att solen går upp på himlen. Han öppnar himlens fönster och ger regn.HHM 361.4

    “Han låter snö falla som ull, rimfrost strör han ut som
    aska.” Ps 147:16.
    HHM 361.5

    “När han låter sin röst höras, då brusar himlens vat-
    ten, då låter han regnskyar stiga upp från jordens ände.
    Han gör blixtar åt regnet och för vinden ut ur dess för-
    varingsrum.” Jer 10:13.
    HHM 361.6

    Det är genom hans kraft som växtligheten frodas, varje löv spricker ut, varje blomma slår ut och varje frukt mognar.HHM 361.7

    Vi kan inte helt förstå hur människokroppen fungerar. Den innehåller mysterier som inte ens den skarpaste hjärna kan förstå. Det är inte på grund av någon mekanism som en gång har satts igång och- sedan bara fortsätter sitt arbete, som pulsen slår och andetag följer på andetag. Det är i Gud vi lever och rör oss och är till: Hjärtat som klappar, pulsen som slår, varje nerv och muskel i kroppen, hålls i ordning och i verksamhet genom kraften från en alltid närvarande Gud.HHM 361.8

    Hans försyns ledningHHM 362.1

    Bibeln visar oss Gud i sin upphöjda och heliga boning, inte i ett tillstånd av inaktivitet eller tystnad och ensamhet, utan omgiven av tiotusen gånger tiotusen och tusentals och åter tusentals heliga varelser, som alla väntar på att göra hans vilja. Genom dessa budbärare är han i aktiv förbindelse med varje del av sitt rike. Genom sin Ande är han närvarande överallt. Genom sin Ande och sina änglar hjälper han människorna.HHM 362.2

    Över all jordens oro sitter han på sin tron. Allt är synligt för hans gudomliga blick, och från sin stora och fridfulla evighet bestämmer han det som han i sin försyn ser är bäst.HHM 362.3

    “Människans väg beror inte på henne själv, det står inte
    i vandrarens makt att styra sina steg.” Jer 10:23.
    HHM 362.4

    “Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta ... Räkna
    med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina
    stigar jämna.” Ords 3:5, 6.
    HHM 362.5

    “Se, HERRENS ögon ser till dem som fruktar honom,
    till dem som väntar på hans nåd. Han räddar deras själ
    från döden och håller dem vid liv i hungerns tid.” Ps 33:18, 19.
    HHM 362.6

    “Hur dyrbar är inte din nåd, Gud! Människors barn
    har sin tillflykt under dina vingars skugga.” Ps 36:8.
    HHM 362.7

    “Salig är den som har Jakobs Gud till sin hjälpare. Han
    sätter sitt hopp till HERREN, sin Gud.” Ps 146:5.
    HHM 363.1

    “Din kärlek, Herre, fyller hela jorden.” Du ” älskar rätt-
    färdighet och rätt”. ” Du ... som är en tillflykt för alla
    jordens ändar och för havet i fjärran. Du gör bergen
    fasta genom din kraft, du är rustad med makt. Du stil-
    lar havens brus ... och folkens larm.” Ps 119:64 (BK); 33:5; 65:6-8.
    HHM 363.2

    “Morgonens och aftonens portar uppfyller du med ju-
    bel.” Ps 65:9 (GT 1903 års övers.).
    HHM 363.3

    “Du kröner året med ditt goda, dina fotspår dryper av
    fetma.” Ps 65:12.
    HHM 363.4

    “HERREN uppehåller alla dem som är på väg att fal-
    la, han reser upp alla nerböjda. Allas ögon väntar på
    dig, och du ger dem deras mat i rätt tid. Du öppnar din
    hand och mättar allt levande med nåd.” Ps 145:14-16.
    HHM 363.5

    Guds personlighet uppenbarad i KristusHHM 363.6

    Gud har uppenbarat sig som en personlig varelse i sin Son. Jesus,“som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen”, kom som en personlig Frälsare hit till jorden. Hebr 1:3 (BK). Som en personlig Frälsare for han upp till himlen. Som en personlig Frälsare medlar han i himlens räts- sal. Framför Guds tron tjänstgör för vår skull en som är ” lik en människoson”. Upp 1:13 (BK).HHM 363.7

    Kristus, världens Ljus, dolde den strålande härligheten från sin gudomlighet och kom för att leva som en människa bland människor, för att människan skulle kunna lära känna sin Skapare utan att bli tillintetgjord. Alltsedan synden skilde män niskan från sin Skapare har ingen människa någonsin sett Gud, utom på det sätt vi kan göra det genom Kristus.HHM 363.8

    “Jag och Fadern är ett”, förklarade Kristus. Joh 10:30. ” Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.” Matt 11:27.HHM 364.1

    Kristus kom för att lära människorna allt det Gud önskar att de skall veta. I himlen över oss, på jorden och i det vidsträckta havet, ser vi Guds skaparverk. Allt skapat vittnar om hans kraft, hans visdom och hans kärlek. Men det är varken från stjärnorna, haven eller de stora vattenfallen som vi kan lära oss om Guds personlighet så som vi kan göra det genom Kristus.HHM 364.2

    Gud förstod att det behövdes en tydligare uppenbarelse än den som naturen kunde ge för att visa oss både hans personlighet och hans karaktär. Han sände sin Son till världen för att uppenbara den osynlige Gudens natur och egenskaper i den utsträckning människorna kunde tåla det.HHM 364.3

    Uppenbarat för lärjungarnaHHM 364.4

    Låt oss studera vad Kristus sade till lärjungarna i övre salen natten före sin korsfästelse. Prövningens stund närmade sig för honom, och han ville trösta lärjungarna som skulle bli så svårt frestade och prövade.HHM 364.5

    “Låt inte era hjärtan oroas”, sade han. ” Tro på Gud och tro på mig. I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? ...HHM 364.6

    “Thomas sade: ‘Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?’ Jesus sade till honom: ‘Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min Fader. Och härefter känner ni honom och har sett honom.’ Filippus sade: ‘Herre, låt oss få se Fadern, så räcker det för oss.’ Jesus svarade: ‘Så länge har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus. Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du säga: Låt oss se Fadern? Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? De ord som jag talar till er, talar jag inte av mig själv. Fadern förblir i mig och gärningarna är hans verk.”’ Joh 14:1-10.HHM 364.7

    Lärjungarna förstod ännu inte vad Kristus hade sagt om sitt förhållande till Gud. Mycket av det han sade var fortfarande dunkelt för dem. Kristus ville att de skulle få en klarare och tydligare kunskap om Gud.HHM 365.1

    “Detta har jag talat till er i liknelser”, sade han.” Men det kommer en tid, då jag inte längre skall tala till er i liknelser, utan öppet förkunna för er om Fadern.” Joh 16:25.HHM 365.2

    På pingstdagen, när den helige Ande blev utgjuten över lärjungarna, förstod de mera fullständigt de sanningar som Kristus hade talat till dem i liknelser. Mycket av den undervisning som hade varit ett mysterium för dem blev tydlig. Men inte ens då blev Kristi löfte till lärjungarna helt uppfyllt. De fick all den kunskap om Gud som de kunde ta emot, men den fullständiga uppfyllelsen av löftet om att Kristus tydligt skulle visa dem Fadern låg i framtiden. På samma sätt är det i dag. Vår kunskap om Gud är begränsad och ofullkomlig. När striden är avslutad och människan Jesus Kristus inför Fadern ger sitt erkännande åt sina trogna tjänare, de som i en syndig värld har gett ett sant vittnesmål till hans förmån, då kommer de att klart förstå det som nu är ett mysterium för dem.HHM 365.3

    Kristus gick in i de himmelska salarna med sin förhärligade mänskliga natur. Till dem som tar emot honom ger han kraft att bli Guds barn, så att Gud till sist kan ta emot dem som sina, för att de skall leva tillsammans med honom genom evigheten. Om de är trogna mot Gud skall de till sist ” se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pan- nor”. Upp 22:4. Och vad kommer att bli den stora glädjen i himlen om inte att se Gud? Vilken större lycka kan en syndare, som är frälst genom Kristi nåd, uppleva än att få se Guds ansikte och få lära känna honom som sin Far?HHM 365.4

    Bibelns vittnesbördHHM 366.1

    Skriften visar klart och tydligt förhållandet mellan Gud och Kristus, och den framställer lika klart bådas personlighet och individualitet.HHM 366.2

    “Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu i den sista tiden talat till oss genom sin Son. ... Sonen utstrålar Guds härlighet och uppenbarar hans väsen och uppehåller allt genom sitt mäktiga ord. Och sedan han utfört en rening från synderna, sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden. Sonen är så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras. Ty vilken av änglarna har Gud någonsin sagt: Du är min Son, jag har i dag fött dig? Eller: Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son?” Hebr 1:1-5.HHM 366.3

    Faderns och Sonens personlighet, och den enhet som råder mellan dem, beskrivs i Johannes sjuttonde kapitel i Jesu bön för sina lärjungar:HHM 366.4

    “Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig. Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig.” Joh 17:20, 21.HHM 366.5

    Den enhet som råder mellan Kristus och hans lärjungar tar inte bort personligheten hos någondera. De har samma målsättning, sinnelag och karaktär, utan att vara samma person. Det är på det sättet Gud och Kristus är ett.HHM 366.6

    Guds karaktär uppenbarad i KristusHHM 367.1

    Genom att ta på sig mänsklig natur kom Kristus för att bli ett med mänskligheten, och för att samtidigt uppenbara vår himmelske Far för syndiga människor. Bara han som hade varit tillsammans med Fadern från början, han som var den fullkomliga avbilden av den osynlige Guden, kunde visa Gudomens karaktär för mänskligheten. Han blev i allt lik sina bröder. Han blev människa liksom vi. Han blev hungrig och törstig och trött. Han blev styrkt genom att äta och utvilad genom att sova. Han delade mänsklighetens levnadsvillkor, men ändå var han Guds fläckfrie Son. Kristus var en främling och en pilgrim på jorden - han var i världen, men inte av världen. Han blev frestad och prövad som män och kvinnor i dag blir frestade och prövade, men ändå levde han ett liv utan synd. Genom sin ömhet, medkänsla, sympati och ständiga omsorg om andra visade han Guds karaktär, och han var hela tiden upptagen med att tjäna Gud och människor.HHM 367.2

    “HERREN har smort mig”, sade han,“till att predika
    glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att
    förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut
    frihet för defångna” och ” syn för de blinda”,“Till att
    predika ett nådens år från HERREN ... för att trösta
    alla sörjande.” Jes 61:1; Luk 4:18; Jes 61:2.
    HHM 367.3

    Han ber oss:“Älska era ovänner och be för dem som förföljer er. Då är ni er himmelske Faders barn” eftersom ” han är god mot de otacksamma och onda”. ” Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. ” ” Var barmhärtiga så som er Fader är barmhärtig.” Matt 5:44, 45; Luk 6:35; Matt 5:45; Luk 6:36.HHM 367.4

    “Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från
    höjden för att ‘skina över dem som sitta i mörker och
    dödsskugga’ och så styra vårafötter in på fridens väg.” Luk 1:78, 79 (1917 års övers.).
    HHM 367.5

    Korsets härlighetHHM 368.1

    Korset är det centrala i uppenbarelsen av Guds kärlek till människan. Dess fulla betydelse kan ingen tunga uttrycka, ingen penna beskriva och inget mänskligt intellekt fatta. När vi betraktar Golgata kors kan vi bara säga:“Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Joh 3:16.HHM 368.2

    Kristus korsfäst för våra synder, Kristus uppväckt från de döda, Kristus uppfaren i höjden, är den frälsningens vetenskap som vi själva skall lära oss och sedan lära ut till andra.HHM 368.3

    “Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors.” Fil 2:6-8 (BK).HHM 368.4

    “Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida. ” ” Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.” Rom 8:34; Hebr 7:25.HHM 368.5

    “Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.” Hebr 4:15.HHM 368.6

    Den ofattbara gåvanHHM 368.7

    Det är genom gåvan Kristus som vi får varje välsignelse. Genom den gåvan kommer den aldrig sinande strömmen av Je- hovas godhet till oss dag efter dag. Varje blomma med dess utsökt fina färgnyans och doft har vi fått att njuta av genom denna enda gåva. Solen och månen skapades av honom. Det finns inte en enda stjärna på den vackra stjärnhimlen som han inte har skapat. Varje droppe regn som faller, varje ljusstråle som lyser över vår otacksamma värld, vittnar om Guds kärlek i Kristus. Allt har getts till oss genom denna enda ofattbara gåva, Guds enfödde Son. Han blev fastspikad på korset för att dessa välsignelser skulle strömma till människan.HHM 368.8

    “Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn.” 1 Joh 3:1.HHM 369.1

    “Aldrig någonsin har man hört, aldrig har något öra
    uppfattat, aldrig har något öga sett en annan Gud än
    dig handla så mot dem som väntar på honom.” Jes 64:4.
    HHM 369.2

    En kunskap som förvandlarHHM 369.3

    Kunskapen om Gud, så som den är uppenbarad i Kristus, är den kunskap som alla frälsta måste ha. Det är den kunskapen som förvandlar karaktären. När en människa tar emot den kunskapen kommer den att återskapa Guds bild i hennes själ. Den kommer att ge hela hennes varelse en andlig kraft som kommer från Gud.HHM 369.4

    “Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet.” 2 Kor 3:18.HHM 369.5

    Frälsaren sade om sig själv:“Jag har hållit min Faders bud.” Joh 15:10. ” Han har inte lämnat mig ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom.” Joh 8:29. Som Jesus var i sin mänskliga natur, vill Gud att hans efterföljare skall vara. Genom hans styrka skall vi leva det rena och ädla liv som Frälsaren levde.HHM 369.6

    Paulus sade:“Därför böjer jag mina knän för Fadern, han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.” Ef 3:14-19.HHM 369.7

    “Från den dag vi hörde om det, har vi därför inte upphört att be för er. Vår bön är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt, så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt.” Kol 1:9-11.HHM 370.1

    Detta är den kunskap som Gud erbjuder oss, och i jämförelse med den är allting annat tomhet och utan betydelse.HHM 370.2

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents