Hjälpen mot lättsinne.

Kristus levde ett mödosamt och uppoffrande liv för oss kunna vi då ej uppoffra oss för honom? Ar icke det lidande han utstått lör oss, och den rättfärdighet han vill giva oss, ämnen, värda att sysselsätta våra tankar? Om de unga vilja hämta skatter ur Bibelns skattkammare, om de vilja begrunda den förlåtelse, frid och eviga rättfärdighet, som kröner ett liv i självförnekelse, skola de icke ha något begär efter tvivelaktiga nöjen och förströelser.BU 218.2

Kristus gläder sig, då de ungas tankar kretsa kring frälsningens stora och förädlande tema. Han tager sin boning i deras hjärtan och uppfyller dem med glädje och frid. Kristi kärlek bliver i själen »en källa vars vatten springer upp med evigt liv” ... De som ha denna kärlek, skola glädja sig över att tala om de ting, som Gud har berett åt dem som älska honom.BU 219.1

Den evige Guden har gjort en bestämd skillnad mellan den helige och syndaren, mellan den omvände och den oomvände. De två grupperna övergå inte omärkligt i varandra såsom regnbågens färger, utan äro så olika varandra som middag och midnatt. Guds folk kan ej i trygghet umgås med dem, som känna sanningen men ej efterleva den. Patriarken Jakob utropade, då han talade om vissa av sina söners handlingar, som han tänkte på med avsky: »Min själ inlåte sig ej i deras råd, min ära tage ingen del i deras samkväm.» Han kände, att hans egen heder skulle fläckas, om han förenade sig med syndare i deras handlingar. Han påpekade faran och uppmanar oss att avhålla oss från dåligt sällskap, på det att vi icke må bliva besmittade av det onda. Och den helige Ande giver oss en liknade varning genom aposteln Paulus: »Haven ingen delaktighet i mörkrets gärningar, som icke hava någon frukt, utan avslöjen dem fastmer.»BU 219.2