Fört rösta på Herren.
Herren skall erkänna varje ansträngning du gör att förverkliga hans höga avsikt med dig. När du begår ett felsteg, eller när du förledes till synd, skall du inte tro, att du ej kan bedja, och att du inte är värdig att komma inför Herren. »Mina kära barn, detta skriver jag till eder, för att I icke skolen synda. Men om någon syndar, så hava vi en förespråkare hos Fadern, Jesus Kristus, som är rättfärdig.” Med utsträckta armar väntar han att få välkomna den förlorade sonen. Vänd dig till honom och omtala dina fel och brister. Bed honom giva dig kraft till nya ansträngningar. Han kommer aldrig att göra dig besviken eller missbruka ditt förtroende.BU 83.1
Du kommer att möta prövningar. Det är på det sättet Herren mejslar bort ojämnheterna i din karaktär. Knota ej! Du gör prövningen svårare genom att klaga. Ära Gud genom glad undergivenhet. Uthärda betrycket i tålamod. Bevara Guds kärlek i hjärtat, även om något orätt vederfares dig. »Avhåll din tunga från det som är ont och dina läppar från alt tala svek. Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter. Herrens ögon äro vända till de rättfärdiga, och hans öron till deras rop.”BU 83.2
Begå ej någon överilad handling. Om du väntar till i morgon, så är den mörka dagen förbi. »Genom stillhet och förtröstan varden I starka.” Kristus känner frestelsernas makt. och hur stor din motståndskraft är. Hans hand är alltid i medlidsam ömhet utsträckt till varje lidande barn. Han säger till den frestade och missmodige: Barn, kan du inte förtrösta på mig, som har lidit och dött för dig? »Så länge du lever, må din kraft bestå.”BU 83.3
»Befall din väg åt Herren och förtrösta på honom; han skall göra det.» Han skall vara för dig såsom skuggan av en stor klippa i ett förtorkat land. Han säger: »Kommen till mig, ... så skall jag giva eder ro.” Detta är en ro, som världen varken kan giva eller taga ifrån oss.BU 84.1
Ord kunna icke beskriva, huru stor frid och glädje den besitter, som följer Guds ord. Prövningar störa honom icke, ringaktning sårar honom icke. Det egna jaget är korsfäst. Hans bördor kunna för varje dag bliva allt tyngre, hans frestelser svårare och hans prövningar allvarligare; men han stapplar icke, ty han undfår den hjälp som motsvarar hans behov.BU 84.2