Anpassning efter världen.

Hur våga kristna bekännare efterfölja världens barn, då de se framför sig världens fördärvliga seder och bruk? Skall det se ut som om vi gillade dessa seder genom att antaga dem? Det är många som anpassa sig efter världens seder, emedan Kristus, härlighetens hopp, ej tagit sin boning i dem. Ett överdådigt liv och slösaktig klädsel drivas till en sådan överdrift, att de snart utgöra ett tidstecken i de yttersta dagarna.BU 195.3

Högmod och fåfänga framträda överallt. Men de som tycka om att beundra sig själva i spegeln, äro föga benägna att fördjupa sig i Guds lag, själens spegel. Denna förgudning av klädedräkten ödelägger allt som är ödmjukt, milt och älskvärt i karaktären. Den upptager de värdefulla timmar, som borde ägnas åt eftertanke, till hjärterannsakan och bön och åt Guds ords betraktelse. I Guds ord äro nedtecknade lärdomar, som äro särskilt avsedda för vår fostran.BU 196.1

Genom att ägna stor uppmärksamhet åt sin klädsel förslösar man medel, som borde användas i välgörenhetsarbete, och genom de överflödiga utgifterna rövar man från Gud. Vi ha icke fått våra medel för att med hjälp av dem tillfredsställa vår högfärd och kärlek till prakt. Vi måste vara trogna förvaltare, som kläda de nakna, mätta de hungriga och genom våra medel befrämja Guds verk. Om vi vilja ha prydnader, så äro mildhetens, ödmjukhetens, blygsamhetens och förståndets gåvor passande för varje människa under alla livets förhållanden.BU 196.2

Skola vi ej i trohet taga vår ståndpunkt och genom våra maningar och vårt föredöme göra slut på vår efterlåtenhet för denna fördärvade tidsålders slöseri och över-drifter? Skola vi ej vara goda exempel för de unga, så att vare sig vi äta eller dricka, eller vadhelst annat vi göra, vi må göra allt till Guds ära?BU 196.3