Kapitel 4—Ogräset

Grundat pä Matt 13:24-30, 37-43

Han sade till dem genom en annan liknelse: “Med himmelriket är det som när en man hade sått god säd i sin åker. Medan alla låg och sov, kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. När säden växte upp och gick i ax, visade sig också ogräset.” Matt 13:24-26.SB 47.1

“Åkern är världen”, sade Kristus. Men vi måste förstå att detta är en bild av Kristi församling i världen. Liknelsen är en beskrivning på det som har med Guds rike att göra, hans verk för att frälsa människan. Och detta verk fullbordas av församlingen. Visst har den helige Ande gått ut över hela världen, och överallt har den påverkat människors hjärtan. Men det är i församlingen vi ska växa och mogna till Guds förrådsrum.SB 47.2

“Den som sår den goda säden är Människosonen... den goda säden är rikets barn och ogräset är det ondas barn.” Matt 13:37. De som är födda genom Guds Ord, sanningen, är de som representerar den goda säden. De som är frukten eller förkroppsligandet av felaktiga och falska normer representerar ogräset. “Fienden som sådde det [ogräset] är djävulen.” Matt 13:39. Varken Gud eller hans änglar har någonsin sått en säd som har blivit till ogräs. Det är alltid Satan, Guds och människors fiende, som sår ogräset.SB 47.3

I Östern hände det ibland att någon hämnades genom att sprida ut ett skadligt ogräs, som liknade vete, i fiendens nysådda åker. Genom att växa upp tillsammans med vetet skadade ogräset grödan. På det sättet fick ägaren av åkern svårigheter och drabbades av förluster. Det är på grund av sin fiendskap med Kristus som Satan sprider ut ond säd bland rikets goda säd. Sedan ger han Guds Son skulden för resultatet av sådden. Gud blir vanärad genom att de som till namnet är kristna, men som förnekar hans karaktär, kommer in i församlingen. Hans frälsningsverk förvrängs och människors öde sätts på spel.SB 48.1

Kristi tjänare sörjer över att sanna och falska troende blandas i församlingen. De längtar efter att kunna göra något för att rena den, precis som tjänarna i liknelsen vill rensa bort ogräset. Men Kristus säger till dem: “Nej... då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. Låt båda växa tills det är dags att skörda.” Matt 13:29, 30.SB 48.2

Kristus har klart och tydligt sagt att de som öppet fortsätter att synda ska skiljas från församlingen. Han har inte gett oss ansvaret att fördöma människors karaktär och motiv. Han känner till vår natur alldeles för bra för att anförtro ett sådant arbetet till oss. Vi skulle helt säkert begå misstag om vi skulle för-söka sålla bort dem som vi tror är falska kristna. Dem som Kristus verkligen drar till sig ser vi ofta som hopplösa fall. Om vi skulle behandla dessa människor enligt vår bristfälliga bedömningsförmåga skulle de kanske förlora sitt sista hopp. Många som ser sig själva som kristna kommer till slut att upptäcka att de inte räcker till. I himmelen kommer det att finnas många som deras medmänniskor inte trodde skulle komma dit. Människan dömer efter det hon ser, men Gud dömer hjärtat. Ogräset och vetet måste få växa tillsammans fram till skörden, och skörden är slutet på prövotiden.SB 48.3

I det Frälsaren sade finns ytterligare en undervisning, en lärdom om underbart tålamod och öm kärlek. De falska församlingsmedlemmarna står lika nära de sanna lärjungarna som ogräsets rötter är sammanflätade med den goda sädens. Den verkliga karaktären lägger man inte märke till hos dem som utger sig för att vara kristna. Om man nu skilde dem från församlingen skulle det vara risk för att andra, som annars skulle stå fasta, blir osäkra.SB 49.1

Lärdomen i denna liknelse lägger man märke till i Guds sätt att behandla människor och änglar. Satan är ingenting annat än en bedragare. Inte ens de änglar som var lojala mot Gud kunde upptäcka hans verkliga karaktär. Det var därför Gud inte förgjorde Satan med en gång. Om han hade gjort det skulle änglarna inte ha förstått Guds rättvisa och kärlek. Att tvivla på Guds godhet skulle vara en ond säd och skulle orsaka det lidande som syndens bittra frukt innebär. Därför fick den som är grunden till det onda fortsätta att leva och utveckla sin karaktär. Hellre än att låta någon bli vilseledd av den Onde har Gud burit den smärta som det innebär att låta det onda verka. Om man plockat bort ogräset hade det funnits risk för att även en del av de goda växterna skulle ha dragits upp. Vi ska väl ha samma tålamod med våra medmänniskor som Gud har med Satan?SB 49.2

Världen har inte rätt att tvivla på de kristna sanningarna bara för att församlingen innehåller medlemmar som är ovär-diga. De kristna ska heller inte bli missmodiga på grund av dessa oäkta medlemmar. Hur var det med den första församlingen? Ananias och Safira förenade sig med lärjungarna. Simon troll- karlen blev döpt. Demas, som övergav Paulus, räknades som troende. Judas Iskariot räknades som en av lärjungarna. Förlossaren vill inte mista en enda människa. Man har skrivit ner hans erfarenhet med Judas för att visa hans tålamod med människans motsträviga natur, och han vill att vi ska visa det så som han gjorde. Han har sagt att falska medlemmar ska finnas i församlingen ända till tidens slut.SB 49.3

Vi har försökt dra upp ogräset med rötterna utan att bry oss om Kristi varningar. Församlingen har använt sig av världsliga makter för att bestraffa dem som man har upplevt gjort det onda. De som skilt sig från de vedertagna uppfattningarna har satts i fängelse, torterats och dödats. Och detta genom människor som påstått sig göra det med Kristi godkännande. Det är Satans ande som inspirerar till dessa handlingar, inte Kristi Ande. Det är sådana metoder Satan använder för att få makt över världen. Genom att församlingen behandlat dem som man trott vara kättare på det viset, har man framställt Gud på ett felaktigt sätt.SB 50.1

Genom liknelsen lär Kristus att vi inte ska döma eller fördöma, utan vara ödmjuka och inte lita på våra egna krafter. All säd som hamnar i marken är inte god säd. Bara att tillhöra en församling bevisar inte att man är kristen.SB 50.2

När grödan var grön liknade vetet och ogräset varandra. Men när åkern var vit och färdig för skörd fanns det inga likheter kvar mellan ogräset och vetets fullmatade ax. Under en tid kommer de som utger sig för att vara fromma kristna att blanda sig med Kristi sanna efterföljare, och deras skenbart kristna liv räknar man med ska vilseleda många. Det finns inga likheter mellan det goda och det onda när det är dags för skörd. Då kommer det att visa sig vilka som har förenat sig med församlingen men inte med Kristus. Ogräset tillåts att växa tillsammans med vetet, men när det blir dags att skörda: “Ni skall då åter få se vilken skillnad det är mellan den rättfärdige och den ogudaktige, mellan den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom.” Mal 3:18. Det är Kristus själv som kommer att avgöra vem som är värdig att förenas med den himmelska familjen. Han ska döma var och en efter deras ord och gärningar. Efter den måttstocken betyder bekännelsen ingenting. Det är vår karaktär som bestämmer vårt öde.SB 50.3

Frälsaren pekar inte fram mot en tid då allt ogräs blir vete. Ogräset och vetet växer tillsammans fram till skörden, som är tidens slut. Sedan samlar man in ogräset och bränner upp det, och vetet samlas in i Guds förrådshus. “Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike.” Matt 13:43.SB 51.1

Sedan ska “Människosonen sända ut sina änglar, och de skall rensa hans rike från alla som förleder människorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder.” Matt 13:41.SB 51.2