Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents

Vägen till mognad

 - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Kapitel 19—Historia och profetia

    “Vem har långt förut låtit er höra detta och för länge sedan förkunnat det? Har inte jag, Herren, gjort det, jag förutom vilken ingen Gud mer finns.” (Jes 45:21)

    Bibeln är den äldsta och mest utförliga historiebok vi människor har. Den härstammar direkt från Gud som är grunden till allt som är sant. Genom alla tidsåldrar har Gud bevarat renheten i Bibeln. Den kastar ljus över sådant i det förflutna som människorna genom sina egna insatser förgäves försöker förstå. Det är bara i Guds ord som vi finner den autentiska berättelsen om hur de olika folken uppstod. Bibeln är det enda ställe där människosläktets historia inte färgas av stolthet eller fördomar.VM 190.1

    I mänsklighetens historia ser det ut som om folkens tillväxt och rikenas uppgång och fall berott på människornas egen vilja och skicklighet. Det verkar som om det är deras kraft, ärelystnad och godtycklighet som i hög grad har avgjort det som skett. Men i Guds ord dras ridån åt sidan, och i hela skådespelet med människornas intressen, makt och känslor, ser vi en nådig Gud som stilla och tålmodigt utför sin vilja.VM 190.2

    Förbund öppet för allaVM 191.1

    Bibeln avslöjar den verkliga grundtanken i historien. I Paulus storartade, sköna och fina ord till de lärda i Athen framhåller han Guds avsikt när han skapade och delade upp raser och folkslag: “Av en enda människa har han skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de gränser inom vilka de skall bo. Det har han gjort för att de skulle söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom.” Apg 17:26, 27.VM 191.2

    Hesekiel förklarar att vem som vill kan få komma in i “förbundets band”. Hes 20:37. När Gud skapade jorden avsåg han att den skulle bebos av varelser som skulle vara till välsignelse för sig själva och varandra och hedra Skaparen. Alla som vill kan känna igen sig själva i den avsikten. Det sägs om dem: “Det folk som jag har danat åt mig skall förkunna mitt lov.” Jes 43:21.VM 191.3

    Gud har uppenbarat de principer i sin lag som ligger till grund för all rikedom både hos länder och individer. “Det skall tillräknas er som vishet och förstånd,” sade Mose till israeliterna om det som står i Guds lag. “Det är inte ett tomt ord, som inte angår er, utan det gäller ert liv.” 5 Mos 4:6; 32:47. De välsignelser som israeliterna fick löfte om utlovas i samma mån åt alla länder och alla enskilda människor.VM 191.4

    Varenda härskare på jorden har fått all sin makt från Gud. Deras framgång beror på hur de använder den makt de fått. Den himmelska Väktarens ord gäller alla dem: “Innan du kände mig, omgjordade jag dig.” Jes 45:5.1 de ord som Nebukadnessar fick höra på sin tid, finns en lärdom för livet för alla: “Gör dig fri från dina synder genom att göra gott, och från dina missgärningar genomVM 191.5

    att öva barmhärtighet mot de fattiga, om till äventyrs din lycka så kunde bli bestående.” Dan 4:24.VM 192.1

    Om vi förstår det, förstår vi grundtanken i historien — “rättfärdighet upphöjer ett folk”, “genom rättfärdighet blir tronen befäst” och “genom mildhet stöder han sin tron”. De principerna kommer till uttryck i makten hos den som “avsätter kungar och tillsätter kungar”. Ords 14:34; 16:12; 20:28; Dan 2:21.VM 192.2

    Det är bara i Guds ord som allt detta finns tydligt utstakat. Här står det att både folkens och de enskilda människornas styrka inte ligger i sådant som får oss att tro att de inte kan bli besegrade, den finns inte i den kraft de skryter om, utan i deras trohet i att följa Guds plan.VM 192.3

    NebukadnessarVM 192.4

    En bild av det finns i det gamla Babels historia. Kung Nebukadnessar fick se syftet med att styra olika länder i en bild av ett stort träd som var “så högt att det räckte upp till himmelen och syntes ända till jordens slut. Dess lövverk var skönt, och det bar mycken frukt, så att det hade föda åt alla. Markens djur fann skugga under det, och himmelens fåglar bodde på dess grenar, och allt kött hade sin föda av det.” Dan 4:8, 9.VM 192.5

    Gud lät det gå väl för Babel för att det skulle följa Guds plan. Rikedom följde landet tills det fick en rikedom och makt som inget land senare uppnått. Det representeras i Bibeln av den inspirerade symbolen “det gyllene huvudet”. Dan 2:38.VM 192.6

    Men kungen misslyckades och kände inte igen den makt som upphöjt honom. Med stolthet i hjärtat sade Nebukadnessar: “Se, detta är det stora Babel, som jag har byggt upp till ett kungasäte genom min väldiga makt, minVM 192.7

    härlighet till ära!” Dan 4:27.VM 193.1

    I stället för att bli människornas beskyddare blev Babel en stolt och grym förtryckare. Guds inspirerade ord beskriver hur grymma och giriga de styrande i Israel var och avslöjar hemligheterna till Babels och många andra rikens fall ända sedan världens början: Ni åt upp “det feta, med ullen klädde ni er, det gödda slaktade ni, men om hjorden vårdade ni er inte. De svaga stärkte ni inte, de sjuka helade ni inte, det sårade förband ni inte, det fördrivna förde ni inte tillbaka, det förlorade uppsökte ni inte, utan med förtryck och hårdhet for ni fram mot dem.” Hes 34:3, 4.VM 193.2

    Den himmelska Väktarens dom föll över härskaren i Babel: “Dig, kung Nebukadnessar, må det vara sagt: Ditt rike har blivit taget ifrån dig.” Dan 4:27.VM 193.3

    “Stig ned och sätt dig i stoftet, du jungfru dotter Babel, sätt dig på jorden utan tron... Sitt tyst och dra dig undan i mörkret, du kaldéernas dotter, ty du skall inte mer bli kallad ‘konungarikenas drottning’.” Jes 47:1-5.VM 193.4

    “Du som bor vid stora vatten och är så rik på skatter, ditt slut har nu kommit, din vinningslystnads mått är fyllt.”VM 193.5

    “Och det skall gå med Babel, rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, liksom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.”VM 193.6

    “Jag skall göra det till ett tillhåll för rördrommar och fylla det med sumpsjöar, ja, jag skall sopa bort det med ödeläggelsens kvast, säger Herren Sebaot.” Jer 51:13; Jes 13:19; 14:23.VM 193.7

    Alla folkslag som stått på historiens scen har fått spela sin roll för att man skulle kunna se om de uppfyllde den himmelska Väktarens syfte. Profetiorna har beskrivit de stora världsrikenas uppgång och fall — Babel, MedienPersien, Grekland och Rom. I alla de rikena, precis som iVM 193.8

    riken med mindre makt, har historien upprepat sig. Alla fick en provtid, alla misslyckades, deras härlighet försvagades, deras makt försvann, deras plats fylldes av någon annan.VM 194.1

    Samtidigt som de förkastade Guds principer och därmed orsakade sin egen undergång märktes det ändå att Guds allomfattande plan var verksam i allt.VM 194.2

    HesekielVM 194.3

    Vi ser Guds plan i en vacker symbolisk bild som profeten Hesekiel såg under sin landsflykt i kaldeernas land. Hesekiel fick sin syn vid en tid då han var tyngd av sorgliga minnen och allvarliga föraningar. Hans fäders land låg öde och Jerusalem var avfolkat. Profeten Hesekiel själv var främling i ett land där ärelystnad och grymhet spelade huvudrollerna. Han såg tyranni och ondska överallt och blev bekymrad och sörjde dag och natt. Men de symboler han fick se visade en högre makt än de jordiska härskarna hade.VM 194.4

    På stranden till strömmen Kebar såg Hesekiel en stormvind som såg ut att komma norrifrån, “ett stort moln med flammande eld, och ett sken omgav det. Och mitt i det, mitt i elden, syntes något som var som glänsande malm.” Ett antal hjul som satt i varandra förflyttades av fyra levande varelser. Högt ovanför dem “syntes något som såg ut att vara av safirsten, och som liknade en tron, och ovanpå det som liknade en tron satt en som till utseendet liknade en människa.” “Och under vingarna på keruberna syntes något som var bildat som en människohand.” Hes 1:4,26; 10:8. Hjulen var så komplicerade i sin funktion att de . vid första anblicken verkade vara i oordning, men de rörde sig i fullständigt samspel. Varelserna fick sin kraft ochVM 194.5

    ledning från handen under kerubernas vingar och de drev hjulen. Ovanför dem på safirtronen fanns den Evige och runt omkring tronen en regnbåge som symbol för Guds nåd.VM 195.1

    På samma sätt som den hjulliknande anordningen stod under ledning av handen under kerubernas vingar, styrs människornas gärningar av Gud. Mitt i folkens strid och oro sitter Gud ovanför keruberna och styr händelserna på jorden.VM 195.2

    Historien visar oss det ena landet efter det andra som haft sin givna tid och plats, och de vittnar omedvetet om den sanning som de inte kände till betydelsen av. Alla länder och alla människor idag har en plats i Guds stora plan. Den måttstock Gud har i sin hand idag mäter människorna och länderna och den gör inga fel. Alla väljer sitt eget öde av eget val och Gud styr alltsammans för att fullborda sin plan.VM 195.3

    Den historia som den stora JAG ÄR (2 Mos 3:14) har märkt ut med sitt ord och som förenar länk efter länk i den profetiska kedjan, från evigheten i det förflutna till evigheten i framtiden, säger oss var i tiden vi står idag och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Allt det som profetiorna hittills förutsagt ska ske, finns med på historiens sidor, och vi kan vara säkra på att allt som fortfarande ska komma, kommer att uppfyllas i enlighet med profetiorna.VM 195.4

    Alla riken på jorden ska till slut gå under. Det är klart förutsagt i Guds sanna ord. När Guds dom uttalades över Israels sista kung kom budskapet i profetian:VM 195.5

    “Så säger Herren, Herren: Ta av dig huvudbindeln, lyft av dig kronan... Vad lågt är skall upphöjas, och vad högt är skall förödmjukas. Omstörtas, omstörtas, omstörtas skall detta av mig. Också detta skall vara utan bestånd, tillVM 195.6

    dess han kommer, som har rätt till det, den som jag har gett det åt.” Hes 21:26, 27.VM 196.1

    Den krona som Israel tog av sig skickades vidare i tur och ordning till Babel, Medien-Persien, Grekland och Rom. Gud säger: “Också detta skall vara utan bestånd, till dess han kommer, som har rätt till det, den som jag har gett det åt.” Hes 21:27.VM 196.2

    Tidens teckenVM 196.3

    Tiden är nära. Idag visar tidstecknen att vi står på tröskeln till stora och allvarliga händelser. Hela världen är i uppbrott. Inför våra ögon uppfylls Frälsarens profetia om de händelser som ska föregå hans ankomst: “Ni kommer att få höra stridslarm och krigsrykten... Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det blir hungersnöd och jordbävning på den ena platsen efter den andra.” Matt 24:6, 7.VM 196.4

    Vår tid är en tid av utomordentligt intresse för allt levande. Härskare och statsmän, människor som innehar förtroendeställningar och maktpositioner, tänkande människor av alla klasser har lagt märke till de händelser som äger rum omkring oss. De ser de ansträngda, oroliga förhållandena mellan folken. De lägger märke till den inre kraft som övervinner allt på jorden, och de förstår att något stort och avgörande snart ska ske — att världen är på väg mot en stor kris.VM 196.5

    Änglarna håller nu tillbaka stridsvindarna för att de inte ska blåsa förrän världen blivit varnad om sin kommande undergång, men stormen drar sig samman, redo att bryta ut över jorden, och när Gud befaller sina änglar att släppa loss vindarna, kommer det att bli en strid som ingen penna kan beskriva.VM 196.6

    Bibeln och bara Bibeln ger en sann bild av detta. Här uppenbaras de sista stora scenerna i vår världs historia, händelser som redan kastar sina skuggor framåt. Ljudet av dem får jorden att darra och folks hjärtan krymper av fruktan.VM 197.1

    “Se, Herren ödelägger jorden och föröder den, han omvälver vad som är på den och förstör dess inbyggare... De har överträtt lagarna, de har förvandlat rätten, brutit det eviga förbundet. Därför uppfräter förbannelse jorden, och de som bor där måste lida vad de har förtjänat... Det är förbi med fröjden vid pukornas ljud, de gladas larm har tystnat.” Jes 24:1-8.VM 197.2

    Herrens dagVM 197.3

    “Ve oss, vilken dag! Ty Herrens dag är tiära, och som våld från den Allsvåldige kommer den... Utsädet ligger förtorkat under mullen, förrådshusen står öde, ladorna får förfalla, ty säden är borttorkad. Hur stönar inte boskapen! Hur ängslas ej fäkreaturens hjordar. De finner ju inget bete. Ja, också fårhjordarna får lida under skulden.” “Vinträden är förtorkade och fikonträden försmäktar. Granatträden och palmerna och äppelträden och alla andra träd på marken har torkat bort. Ja, all fröjd har vissnat och flytt från människors barn.” Joel 1:15-18,12.VM 197.4

    “I mitt innersta våndas jag... jag kan inte tiga, ty basunljud hör du, min själ, och krigiskt härskri. Olycka efter olycka ropas ut, ja, hela landet blir ödelagt.”VM 197.5

    “Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, och upp mot himmelen, och där lyste inget ljus. Jag såg på bergen, och se, de bävade, och alla höjder vacklade. Jag såg mig om, och då fanns där ingen människa, och alla himmelens fåglar hade flytt bort. Jag såg mig om, och då var detVM 197.6

    bördiga landet en öken, och alla dess städer var nedbrutna.” Jer 4:19, 20, 23-26.VM 198.1

    “Ve! Detta är en stor dag, en sådan att ingen är den lik. Ja, en tid av nöd är inne för Jakob, dock skall han bli frälst ur den.” Jer 30:7.VM 198.2

    “Nåväl då, mitt folk, gå in i dina kamrar och stäng igen dörrarna om dig. Göm dig ett litet ögonblick, till dess att vreden har gått förbi.” Jes 26:20.VM 198.3

    Skydd från GudVM 198.4

    “Du har sagt: ‘Du Herre, är mitt skydd’, och du har gjort den Högste till din tillflykt. Ingen olycka skall drabba dig, och ingen plåga skall närma sig din hydda.” Ps 91:9,10.VM 198.5

    “Gud, Herren Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster. Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans. Vår Gud kommer och han skall inte tiga.”VM 198.6

    “Han kallar på himmelen där ovan och på jorden, för att döma sitt folk... himlarna förkunnar att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt.” Ps 50:1-3; 50:4-6.VM 198.7

    “Herren skall förlossa dig ur dina fienders hand. Nu har många hednafolk församlat sig mot dig, och de säger: ‘Må hon bli vanärad, så att våra ögon får skåda med lust på Sion.’ Men dessa känner inte Herrens tankar, de förstår inte hans rådslut.” “Jag vill hela dina sår och läka dig från de slag du har fått, säger Herren, då man nu kallar dig ‘den fördrivna’, ‘det Sion som ingen frågar efter’... Se, jag skall åter upprätta Jakobs hyddor och förbarma mig över hans boningar.” Mika 4:10-12; Jer 30:17,18.VM 198.8

    “På den tiden skall man säga: Se, där är vår Gud, som vi hoppades på, och som skulle frälsa oss. Ja, där är Herren, som vi hoppades på, låt oss fröjdas och vara glada över hans frälsning.” Han “skall för alltid göra döden omVM 198.9

    intet... han skall ta bort sitt folks vanära överallt på jorden. Ty så har Herren talat.” Jes 25:9, 8.VM 199.1

    “Skåda på Sion, våra högtiders stad, låt dina ögon betrakta Jerusalem: det är en säker boning, ett tält som inte flyttas bort... Herren är vår konung, han frälser oss.” Jes 33:20-22.VM 199.2

    “Med rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka på jorden.” Jes 11:4.VM 199.3

    Guds plan uppfyllsVM 199.4

    Sedan kommer Guds plan att gå i uppfyllelse. Principerna i hans rike kommer att få beröm av alla under solen.VM 199.5

    “Man skall inte mer höra talas om våld i ditt land, om ödeläggelse och förstöring inom dina gränser, utan du skall kalla dina murar för ‘frälsning’ och dina portar för ‘lovsång’.”VM 199.6

    “Genom rättfärdighet skall du bli befäst. All tanke på förtryck må vara fjärran ifrån dig, ty du skall inget ha att frukta, och all tanke på fördärv, ty sådant skall inte komma dig nära.” Jes 60:18; 54:14.VM 199.7

    Profeterna som fick se de här stora scenerna längtade efter att förstå vad de betydde. De “sökte och forskade... De ville utröna vilken och vad slags tid som Kristi ande i dem syftade på... Det uppenbarades för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap... detta som änglarna längtar efter att få blicka in i.” 1 Pet 1:10-12.VM 199.8

    Vilken stor betydelse, och vilket levande intresse be-skrivningarna av det som ska komma har för oss som står på gränsen till att de ska uppfyllas — händelser som Guds barn har sett fram mot och väntat på, längtat efter och bett om ända sedan våra första föräldrar vände sina steg bortVM 199.9

    från Edens trädgård!VM 200.1

    Nu, före den sista stora krisen, precis som innan världen förstördes första gången, ägnar folk sig åt nöjen och söker efter vällust. De är så helt upptagna av det synliga och det förgängliga att de förlorar det osynliga och det eviga ur sikte. De offrar oförgängliga skatter för sådant som kan förstöras utan att ha använts. Deras tankar behöver lyftas upp och deras syn på livet behöver bli mer övergripande. De behöver väckas från sin slöhet och sina världsliga drömmar.VM 200.2

    De behöver lära sig hur värdelös deras yttre världsliga härlighet är och det kan de göra av folkens uppgång och fall som framgår så tydligt på sidorna i Bibeln. Babel med all sin makt och härlighet och vars like vår värld aldrig senare sett — den makt och storhet som folk på den tiden tyckte verkade så stark och stabil — så fullständigt den försvunnit! Den har förstörts som blomman i gräset. Allt som inte har Gud till grund förstörs på samma sätt. Det är bara det som är knutet till hans plan och uttrycker hans karaktär som kan bestå. Hans principer är det enda fasta i världen.VM 200.3

    Lärdomar för allaVM 200.4

    Detta är viktiga lärdomar som både gamla och unga behöver dra. Vi behöver läsa om hur Guds plan förverkligades i folkens historia och i uppenbarelsen om det som ska komma. Vi kan uppskatta det synliga och osynliga och deras verkliga värde, för att vi ska lära oss vad livets verkliga mål är. När vi ser det förgängliga i evighetens ljus, så kan vi utnyttja det på bästa sätt. När vi på det sättet redan här lär oss principerna i hans rike och blir invånare och underdåniga, kan vi bli beredda att gå in med honomVM 200.5

    i hans rike när han kommer tillbaka.VM 201.1

    Dagen är nära. Den tid som är kvar är alltför kort för de lärdomar vi behöver dra, det verk vi ska utföra, den förvandling av karaktären som måste ske.VM 201.2

    “Se, Israels hus säger: ‘Den syn som han skådar gäller dagar som inte kommer så snart. Han profeterar om tider som ännu är långt borta.’ Säg därför till dem: Så säger Herren, Herren: Inget av vad jag har talat skall längre fördröjas. Vad jag talar, det skall ske, säger Herren, Herren.” Hes 12:27, 28.VM 201.3

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents