Kristi förhållande till nationalismen

Kristus erkände inte någon skillnad ifråga om nationalitet, rang eller trosbekännelse. De skriftlärde och fariseerna ville göra alla himmelens gåvor till en nationell eller lokal fördel och utesluta resten av Guds familj i världen. Men Kristus kom för att bryta ned alla barriärer. Han kom för att visa att hans nåds och kärleks gåva är oinskränkt som luften och ljuset eller som regnskurarna som uppfriskar jorden.VFF3 417.1

Kristi liv grundade en religion där det inte finns något kastväsen, en religion som knöt jude till hedning, fri och träl tillsammans i ett gemensamt broderskap likställt inför Gud. Inga politiska hänsyn hade inflytande på hans handlingar. Han gjorde inre skillnad på grannar och främlingar, vänner eller fiender. Det som rörde hans hjärta var en människa som törstade efter livets vatten.VFF3 417.2

Han gick inte förbi någon människa som om hon skulle vara värdelös utan sökte ge det helande botemedlet åt varje människa. Vem han än kom i kontakt med, framhöll han en lärdom som var avpassad efter tillfället och förhållandena. Varje försummelse eller hån som människor visade mot sina medmänniskor gjorde det bara mer klart för honom att de behövde hans gudomligt mänskliga sympati. Han försökte tända hoppet hos de lägsta och minst lovande och framhöll för dem försäkringen om att de kunde bli oklanderliga och oskyldiga och uppnå en karaktär som skulle göra dem till Guds barn.VFF3 417.3