Så kunde det ha varit
Det har kostat självförnekelse, självuppoffring, oböjlig energi och mycken bön för att bygga upp våra olika missionsföretag till den nivå där de nu står. Det är risk för att några av dem 50m nu kommer in på handlingens skådeplats skall låta sig nöja med att vara ineffektiva i känslan av att det nu inte längre finns behov av så stor självförnekelse och flit, sådant hårt och otrevligt arbete som ledarna för detta budskap fick uppleva, att tiderna har förändrats och att det, eftersom det nu finns större tillgångar i Guds verk, inte är nödvändigt för dem att utsätta sig för sådana prövande omständigheter som många blev tvungna att möta under budskapets första förkunnande.VFF3 54.1
Men om man i nuvarande stadium i vårt verk visade samma flit och självuppoffring som i begynnelsestadiet skulle det uträttas hundra gånger så mycket som fallet är idag.VFF3 54.2
Om verksamheten skall fortgå på samma höga aktionsnivå som då arbetet började, får det inte förekomma någon begränsning av de moraliska resurserna. Det måste ständigt finnas tillgång på moralisk kraft. Om de som nu kommer in i arbetet känner att de kan slå av på sina ansträngningar, att det inte är så noga med självförnekelse och strängt hushållande med pengar såväl som med tid, kommer arbetet att gå tillbaka. Arbetarna i denna tid måste äga samma grad av gudsfruktan, energi och ihärdighet som ledarna visade.VFF3 54.3
Verksamheten har utvidgats så att den nu sträcker sig över ett stort område och antalet av de troende har ökat. Ändå föreligger det en stor brist, eftersom ett mycket större arbete skulle ha kunnat utföras, om samma missionsanda hade lagts i dagen som vid tidigare tillfällen. Utan denna anda kommer arbetarna bara att skada och vanära Guds sak. Arbetet går i själva verket tillbaka i stället för att gå framåt, såsom det var Guds avsikt att det skulle göra. Vi får inte jämföra antalet och omfånget av vår verksamhet nu med vad det var i början. Vi bör däremot begrunda vad som kunde ha blivit uträttat om varje enskild arbetare hade helgat sig åt Gud till kropp, själ och ande såsom han borde ha gjort. . . .VFF3 55.1
Såsom aldrig tidigare skulle vi bedja inte bara om att arbetare skall sändas ut till det stora skördefältet, utan att vi skall få en klar uppfattning av sanningen, så att när sanningens budbärare skall komma vi skall ta emot budskapet och respektera budbäraren.VFF3 55.2
*****
Predikanterna och affärsangelägenheter. Evangelii förkunnare skulle hålla sina ämbeten fria från allt av sekulär eller politisk karaktär och ägna all sin tid och begåvning åt sin kristna verksamhet. (Band 7, sid. 252, 1902.)VFF3 55.3
*****
Att för längre tid placera en predikant på en och samma plats genom att ge honom överinseende över affärsangelägenheter som har samband med församlingens arbete är inte befruktande för hans andlighet. Att göra så är inte i överensstämmelse med den bibliska plan som vi finner skisserad i Apostlagärningarnas sjätte kapitel. Studera denna plan, ty den är godkänd av Gud. Följ ordet! (Band 7, sid. 252, 1902.)VFF3 55.4
*****
Den som förkunnar livets ord får inte tillha att för många bördor läggs på honom. Han måste ta tid till att studera Bibeln och att pröva sig själv. Om han grundligt rannsakar sitt eget hjärta och överlämnar sig h Herren, skall han få ett bättre grepp om Guds fördolda ting. (Band 7, sid. 252, 1902.)VFF3 56.1
Våra predikanter bör lära sig att hålla sig borta från affärer och ekonomiska angelägenheter. Gång på gång har jag blivit undervisad om att detta inte är predikanternas arbete. De får inte belastas med affärs detaljer, inte ens när det gäller verksamheten i städerna, utan de skall vara beredda att besöka platser där intresset har väckts för budskapet och framförallt vara på plats vid våra lägermöten. När dessa möten hålls bör våra arbetare inte tro att de måste vara kvar i städerna för att sköta affärsangelägenheter i samband med olika verksamhetsområden i staden. Inte heller skall de skynda sig att komma iväg från lägermötena för att kunna utföra sådant arbete. De som har ledningen i våra konferenser bör välja ut affärsbegåvade män som kan ta sig an de finansiella detaljerna i stadsverksamheten. Om det inte finns sådana, måste man göra något för att lära upp män till att bära sådana bördor. (Band 7, sid. 252, 253, 1902.)VFF3 56.2
*****
I stället för att välja det arbete som är behagligast för oss och underlåta att göra ett eller annat som våra bröder menar vi borde göra, skall vi fråga: “Herre, vad vill du att jag skall göra?” I stället för att utstaka den väg som vår naturliga benägenhet vill få oss att följa, bör vi bedja: “Visa mig, Herre, din väg och led mig på en jämn stig.” (Ps. 27: 11.) (Band 7, sid. 252,1902.)VFF3 56.3