Overksamhetens resultat

När människor använder sina krafter såsom Gud avsett, växer deras duglighet, deras begåvning utvecklas och de får en himmelsk visdom när de söker att rädda de förlorade. Men hur kan medlemmarna i församlingen vänta sig att kunna få ,den himmelska skatten, när de är likgiltiga och försummar sitt ,ansvar att dela med sig av den till andra? När de som bekänner sig vara kristna inte har någon börda för att upplysa dem som vandrar i mörker, och när de inte längre meddelar nåd och kunskap till andra, sviktar deras kunskap och de uppskattar inte längre den rika gåvan från himmelen. Och när de inte ‘själva sätter värde på den, inser de inte heller nödvändigheten av att förmedla den till andra.VFF3 60.2

Vi ser stora församlingar samlade på olika platser. Deras medlemmar har tillägnat sig kunskap om sanningen, och många låter sig nöja med att lyssna till livets ord, utan att söka att förmedla ljuset till andra. De känner föga ansvar för verkets framgång, och mycket litet intresse för människors frälsning. De är fulla av iver i timliga angelägenheter, men de för inte in sin religion i sitt arbete. De säger: “Religion är religion och affärer är affärer.” De menar att allting har sin rätta plats, men de säger: “Låt dem vara åtskilda.”VFF3 60.3

På grund av försummade tillfällen och missbrukade förmåner växer medlemmarna i dessa församlingar inte “i nåd och i kunskap om vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus”. (2 Petr. 3:18.) Därför är de svaga i tron, har så liten kunskap och är erfarenhetsmässigt alltjämt barn. De är inte rotade och grundade i sanningen. Fortsätter de på detta sätt, kommer de många förförelserna under de sista dagarna utan tvivel att bedra dem, eftersom de kommer att sakna en andlig klarsyn för att kunna skilja mellan sanning och villfarelse.VFF3 61.1

Gud har gett sina tjänare uppdraget att förkunna sanningens budskap. Detta skall församlingen ta emot och på varje möjligt sätt förmedla till andra. De skall uppfånga de första ljusstrålarna och föra dem vidare. Här ligger vår stora synd. Vi ligger många år efter. Predikanterna har sökt efter den dolda skatten, de har öppnat skrinet och låtit sanningens pärla stråla, men församlingens medlemmar har inte en hundradel av det Gud väntar av dem. Vad annat kan vi vänta än en utarmning av det religiösa livet, när folket hör predikan efter predikan och inte lever efter den undervisning de får. Om vi inte använder oss av de förmågor Gud har gett oss, kommer de att tillbakabildas. Men mer än så. När församlingarna lämnas åt overksamhet ser Satan till att de blir sysselsatta. Han ockuperar området och sysselsätter medlemmarna i sådan verksamhet som absorberar deras krafter, förstör deras andlighet och kommer dem att falla såsom en barlast på församlingen.VFF3 61.2

Det finns några bland oss som, om de tog sig tid till att begrunda det, skulle komma att betrakta sin overksamhet som ett syndfullt försummande av deras av Gud givna förmågor. Bröder och systrar, er Återlösare och alla de heliga änglarna sörjer över era hjärtans hårdhet. Kristus gav sitt liv för att frälsa människor och ändå gör ni som har känt hans kärlek så liten ansträngning för att förkunna hans nåds välsignelser för dem som han har dött för. En sådan likgiltighet och pliktförsummelse förvånar änglarna. I domen måste ni möta de människor som ni har försummat. På den stora dagen kommer ni att döma er själva som skyldiga och fördömda. Må Herren leda er till att vända om nu. Måtte han förlåta sitt folk att de har försummat att utföra den uppgift som han hade lagt på dem att utföra i hans vingård.VFF3 61.3

“Betänk då, varifrån du har fallit, och bättra dig och gör åter sådana gärningar, som du gjorde under din första tid. Varom icke, så skall jag komma över dig och skall flytta din ljusstake från dess plats, såframt du icke gör bättring.” (Upp. 2:5.)VFF3 62.1

Hur få är det inte som är medvetna om den tid då Gud kallar dem. Hur få de är, till och med bland dem som bekänner sig tro på sanningen ‘för denna tid, som förstår tidens tecken och vet vad vi kommer att få uppleva före avslutningen. Vi lever idag under gudomlig barmhärtighet, men hur länge kommer Guds änglar att fortsätta att hålla vindarna tillbaka för att de inte skall blåsa?VFF3 62.2

Hur få är det inte i våra församlingar som verkligen är ödmjuka, hängivna, gudfruktiga Kristi tjänare trots att Gud har varit så outsägligt nådig mot oss. Hur få de är som i sina hjärtan är fulla av tacksamhet och lovsång, därför att de har fått kallelsen och äran av att få utföra en uppgift i Guds verk och få del med Kristus i hans lidanden.VFF3 62.3

En stor del av dem som idag utgör våra församlingar är döda i överträdelser och synder. De kommer och går precis som en dörr på sina gångjärn. Under åratal har de med självtillfredsställelse lyssnat till de högtidligaste och mest hjärtgripande sanningar, men de har inte använt sig av dem. Därför blir de mindre och mindre mottagliga för sanningens dyrbara skatter. De gripande vittnesmålen med tillrättavisning och varning vacker dem inte ull omvändelse. De härligaste toner som kommer från Gud genom människor - rättfärdiggörelse genom tro och Kristi rättfärdighet - finner inte hos dem något gensvar av kärlek och tacksamhet. Den himmelske Köpmannen lägger de dyrbaraste av trons och kärlekens klenoder fram för dem, och trots att han inbjuder dem att köpa av honom guld som är luttrat i eld och vita kläder att ikläda sig och dessutom ögonsalva för att de skall kunna se, förhärdar de sina hjärtan mot honom och underlåter att byta ut sin ljumhet mot kärlek och iver. Om de fortsätter i detta tillstånd kommer Gud att förkasta dem. De gör sig själva olämpliga att vara medlemmar i hans familj.VFF3 62.4