Lärdomar från församlingen i Efesus

Har inte den erfarenhet som blev församlingens i Efesus återupprepats i församlingen i denna generation? Hur använder församlingen i vår tid den kunskap som den har fått om Guds sanning? Då dess medlemmar ‘först såg Guds outsägliga barmhärtighet mot den fallna mänskligheten kunde de inte hålla sig tysta. De var fulla av iver efter att samarbeta med Gud och att med andra dela de välsignelser som de själva hade fått ta emot. De växte i nåd och i kunskapen om Herren Jesus Kristus. Hur är förhållandet idag?VFF3 59.1

Bröder och systrar, ni som så länge har påstått att ni tror på sanningen, jag vill rikta denna fråga till var och en av er: Har ert handlingssätt varit i överensstämmelse med det ljus, de förmåner och de tillfällen som ni har tagit emot från himmelen? Detta är en allvarlig fråga. Rättfärdighetens sol har gått upp över församlingen och det ,är församlingens plikt att lysa. Det är varje enskild människas förmån att göra framsteg. De som är förenade med Kristus utvecklas i nåd och i kunskap om Guds Son intill dess att de vuxit upp till “Kristi fullhets åldersmått”. Om alla som påstår att de tror på sanningen, hade gjort det mesta möjliga av sitt ansvar och sina tillfällen att lära och uträtta något, skulle de ha blivit starka i Kristus. Vad de än sysslar med, vare sig de är bönder, hantverkare, lärare eller förkunnare skulle de ha blivit duktiga arbetare för den himmelske Mästaren om de hade helgar sig helt år Gud.VFF3 59.2

Men vad gör församlingen för att kunna bli betecknad som “Guds medarbetare”? (1 Kor. 3:9.) Var ser vi en börda för människors frälsning? Var ser vi församlingens medlemmar upptagna av religiösa angelägenheter i det att de överlämnar der egna jager åt Guds vilja? Var ser vi kristna som känner det som sitt ansvar att göra församlingen rik på framgång, göra den till ett klarvaket, ljusförmedlande folk? Var finner vi dem som inte är småsnåla när der gäller att urföra sin kärleksgärning för Mästaren? “Ja, av den vedermöda” som vår Återlösares “själ har utstått, skall han se frukt och så bliva mättad.” Men hur är det med dem som bekänner sig vara hans efterföljare? Kommer de att bli tillfredsställda när de ser frukten av sitt arbete?VFF3 59.3

Hur kommer det sig att det finns så föga tro, så litet av andlig kraft? Varför är det så få som tar oket på sig och bär Kristi börda? Varför måste människor övertalas att ta itu med sitt arbete för Kristus? Varför är det så få som kan avslöja återlösningens hemligheter? Vad är anledningen till att den rättfärdighet Kristus tilldelar inte lyser som ett ljus för världen genom dem som bekänner sig vara hans efterföljare?VFF3 60.1