Den öppna och den stängda dörren.

Sabbaten den 24 mars 1849 hade vi ett livligt och mycket intressant möte tillsammans med bröderna i Topsham, Maine. Den helige Ande blev utgjuten över oss, och jag blev i anden förd till den levande Gudens stad. Där blev jag visad, att Guds bud och Jesu Kristi vittnesbörd angående den stängda dörren icke kunde skiljas åt samt att tiden, då Guds bud skulle framlysa i hela sin makt och då Guds folk skulle prövas med avseende på sanningen angående sabbaten, var, då dörren blev öppnad i det allraheligaste i den himmelska helgedomen, där arken är, som innehåller de tio buden. Denna dörr blev ej öppnad, förrän Jesu medlarekall var fullbordat i det heliga år 1844. Jesus stod då upp och stängde dörren till det heliga samt öppnade dörren till det allraheligaste och gick innanför förlåten, där han nu står vid arken, och dit Israels tro nu är vänd. Jag såg, att Jesus hade stängt dörren till det heliga, och ingen kunde öppna den, och att han hade öppnat dörren till det allraheligaste, och ingen kunde tillsluta den (Upp. 3:7,8), samt att sedan Jesus öppnat dörren till det allraheligaste, som innesluter arken, buden hava lyst på Guds folks väg, och de bliva prövade angående sabbatsfrågan.ADB 54.1

Jag såg, att den nuvarande prövningen med avseende på sabbaten ej kunde komma, förrän Jesu medlarekall i det heliga var fullbordat och han gått innanför den andra förlåten, och att därför de kristna, som avsomnat, innan dörren blev öppnad till det allraheligaste, då midnattsropet var avslutat i den sjunde månaden 1844, och som icke hållit den rätta sabbaten, vila i hopp; ty de hade ej det ljus angående sabbaten, som vi nu hava, sedan dörren blev öppnad. Jag såg, att satan frestade några bland Guds folk på denna punkt. Emedan så många goda kristna avsomnat i tron utan att hava hållit den rätta sabbaten, voro de i tvivel om, huruvida den skulle vara en prövosten för oss nu.ADB 55.1

Fiender till den närvarande sanningen ha försökt att öppna den dörr till det heliga, som Jesus har tillslutit, och att stänga den dörr, som han år 1844 öppnade till det allraheligaste, där arken är, som innehåller de två stentavlorna, på vilka de tio buden äro skrivna med Jehovas finger.ADB 55.2

I denna beseglingens tid använder satan varje medel att hålla Guds folks tankar borta från den närvarande sanningen och få dem att vackla. Jag såg ett täckelse, som Gud hängde över sitt folk för att beskydda det i prövningstiden, och var och en, som var rotad och grundad i sanningen och ren av hjärtat, skulle den Allsmäktige beskydda.ADB 55.3

Satan visste detta, och han verkade med stor kraft för att göra så många som möjligt vacklande och osäkra med avseende på sanningen. Jag såg, att de mystiska knackningarna i New York och på andra platser voro av satan, och att sådana företeelser skulle bliva allt mer vanliga och framträda under en religiös täckmantel för att invagga de förvillade i större säkerhet och för att, om möjligt, draga Guds barns tankar till dessa ting och leda dem att betvivla den helige Andes undervisning och kraft.ADB 55.4

Jag såg, att satan med tillhjälp av sina redskap verkade på många olika sätt. Han verkade genom predikanter, som förkastat sanningen och blivit överlämnade åt kraftig villfarelse för att tro lögnen och sålunda gå förlorade. Under det de predikade eller bådo, kunde det hända, att en eller annan av dem sjönk hjälplös ned, icke genom den helige Andes kraft, utan genom den kraft, som satan andades över dessa redskap och genom dem över folket. Under det några, som kallade sig adventister, men som förkastat den närvarande sanningen, predikade, bådo eller samtalade använde de sig av mesmerism för att vinne anhängare, och folket gladde sig åt denna inflytelse, i det de trodde, att det var den helige Ande. Några av dem, som begagnade sig av denna inflytelse, voro t. o. m. i så hög grad inhöljda i mörker och satans förvillelse, att de trodde det vara en kraft från Gud, som gavs dem för att de skulle använda den. De hade gjort Gud till en person, som liknade dem själva, och de betraktade hans kraft såsom av ingen betydelse.ADB 56.1

Några av dessa satans redskap påverkade somliga av de heligas kroppar - sådana, som de ej kunde förföra och draga bort från sanningen genom satanisk inflytelse. O, att alla kunde se en skymt av detta, såsom Gud har uppenbarat det för mig, så att de bättre kunde förstå satans ränker och vara på sin vakt! Jag såg, att satan på detta sätt var i verksamhet för att förvirra förföra och vilseleda Guds folk just i denna beseglingens tid, Jag såg några, som icke stodo fast i den närvarande sanningen. Deras knän darrade, och deras fötter slunto, emedan de ej stodo fast på sanningens grund, och den allsmäktige Gudens täckelse kunde ej dragas över dem, medan de stodo vacklande.ADB 57.1

Satan uppbjöd all sin förmåga för att hålla dem, där de voro, till dess beseglingen var över, till dess täckelset var hängt över Guds folk, och de stodo skyddade för Guds förtärande vrede under de sju sista plågorna. Gud har, börjat att draga detta täckelse över sitt folk, och det skall snart bliva draget över alla, som skola hava skydd på domens dag. Gud skall verka med kraft för sitt folk, men satan skall även få tillåtelse att verka.ADB 57.2

Jag såg, att mystiska tecken och under och falska reformrörelser skulle tilltaga och utbreda sig. De reformrörelser, som visades min voro ej reformer, som föra från villfarelse till sanning. Min ledsagande ängel bad mig att se mig omkring efter den börda för själars frälsning, som man kunde se fordom. Jag såg mig omkring, men kunde ej se denna börda, ty tiden för deras frälsning var förbi.*ADB 57.3

*[Författarinnan till dessa ord förstod dem icke så att de skulle betyda, att frälsningens dag var förbi för alla syndare. På den tid, dä dessa ting blevo skrivna, verkade hon själv för syndares frälsning, och detta fortsatte hon med till sin död.ADB 58.1

Hur hon fattat det, som framställts för henne, framgår av följande två paragrafer, av vilka den första blev offentliggjord är 1854 och den andra år 1888:ADB 58.2

“De ‘falska reformrörelser’, som här åsyftas, skola komma att visa sig tydligare i framtiden. Synen åsyftar särskilt dem, som hört och förkastat ljuset angående läran om Kristi återkomst. De överlämnas åt kraftiga förvillelser. Sådana skola ej hava ‘den börda för syndares själar’, som de fordom haft. De hava förkastat adventläran och blivit överlämnade åt satans förvillelser, varför ‘tiden för deras frälsning är förbi’. Detta har emellertid ingenting att göra med dem, som ej hava hört och förkastat läran om Kristi andra ankomst.”ADB 58.3

“Det är förfärligt att handla lättsinnigt med den sanning, som överbevisat vårt förstand och rört våra hjärtan. Vi kunna ej ostraffat förkasta de varningar, som Gud i sin nåd sänder oss. Ett budskap från himmelen sändes till världen på Noas tid, och människornas frälsning var beroende på det sätt, varpå de behandlade detta budskap. Emedan de förkastade varningen, blev Guds Ande tagen ifrån detta syndiga släkte, och de omkomma i flodens vatten. På Abrahams tid upphörde nåden att verka pil de ogudaktiga invånarna i Sodom, och alla, med undantag. av Lot och hans hustru och två döttrar, blevo förtärda av elden, som sändes från himmelen. På samma sätt var det på Kristi tid. Guds Son sade till de otrogna judarna på den tiden: ‘Edert hus skall komma att stå övergivet.’ Åsyftande de yttersta dagarna förklarar samma gudomliga makt angående dem, ‘som icke fattat kärlek till sanningen, så att de kunna bliva frälsta’: ‘Därför sänder Gud dem kraftig villfarelse, så att de skola tro lögnen, på det att alla de skola bliva dömda, som icke trott sanningen, utan haft behag i orättfärdigheten.’ När de förkasta ordets undervisning, tager Gud bort sin Ande och överlämnar dem lit de förvillelser, som de älska.”ADB 58.4