Beredelse för ändens tid.

I Oswego i staten New York visade Herren mig den 7 september 1850, att ett stort verk måste utföras för hans folk, innan de kunde bestå i striden på Herrens dag. Jag blev hänvisad till dem, som utgiva sig för att vara adventister, men som förkasta den närvarande sanningen, och jag såg, att de voro fallna och att Herrens hand var bland dem för att splittra och skingra dem nu i insamlingstiden, så att de dyrbara utvalda, som finnas bland dem och som blivit vilseledda, kunna få sina ögon öppna och se deras verkliga ställning. Och nu, när sanningen framhålles för dem av Herrens sändebud äro de beredda att höra och att se sanningens skönhet och harmoni samt att övergiva sin förutvarande omgivning och villfarelserna och i stället antaga den dyrbara sanningen och ställa sig där de kunna försvara sin ståndpunkt.ADB 90.2

Jag såg, att de som motarbeta Herrens sabbat, ej kunde taga bibeln och påvisa, att vår ståndpunkt är oriktig, och därför tala de illa om dem, som tro och lära sanningen, samt angripa deras karaktär. Många, som en gång voro samvetsgranna och älskade Gud och hans ord, hava blivit så förhärdade genom att förkasta sanningens ljus, att de ej hysa några betänkligheter i fråga om att baktala och falskeligen anklaga dem, som älska den heliga sabbaten, om de blott därigenom till äventyrs kunde skada deras inflytande, som oförfärat förfäkta sanningen. Men dessa ting skola ej hindra Guds verk. Detta tillvägagående från deras sida, som hata sanningen, skall just bliva det medel, som öppnar ögonen på några. Varje utvald skall bliva funnen och insamlad, ty Herren har uträckt sin hand för att frälsa kvarlevan av sitt folk, och han skall fullborda verket i härlighet.ADB 91.1

Vi, som tro sanningen, böra vara mycket försiktiga, så att vi ej giva anledning till att vårt goda bliver försmädat. Vi böra förvissa oss om, att varje steg vi taga är i harmoni med bibeln; ty de, som hata Guds befallningar, skola glädja sig över våra misstag och fel, liksom de ogudaktiga gjorde år 1843.ADB 92.1

Den 14 maj 1851 såg jag Jesu skönhet och behag. Då jag betraktade hans härlighet, föll mig ej den tanken in, att jag någonsin skulle lämna hans åsyn, Jag såg ett ljus utgå från den härlighet, som omgav Fadern, och då det nalkades mig, darrade hela min kropp som ett löv. Jag trodde, att om det kom nära mig, skulle jag dö; men ljuset gick förbi mig. Nu kunde jag bilda mig en föreställning om den store och fruktansvärde Guden, med vilken vi ha att göra. Jag insåg nu, vilka dunkla begrepp några ha om Guds helighet och huru ofta de vanära Guds heliga och stora namn utan att förstå, att det är Gud, den store och fruktansvärde Guden. Det finns många, som i bönen använda oförsiktiga och vanvördiga uttryck, vilka bedröva Guds milda Ande och som ha till följd, att deras böner ej nå himmelen.ADB 92.2

Jag såg vidare, att många ej förstå, vad de måste vara för att under nödens tid leva inför Guds åsyn utan någon överstepräst i helgedomen. I Hos dem, som skola mottaga den levande Gudens insegel och bliva beskyddade under nödens tid, måste Jesu avbild tydligt framträda.ADB 92.3

Jag såg, att många försummade den beredelse, som är så nödvändig, och att de i stället sågo framåt till “vederkvickelsens tider” och “särlaregnet” och hoppades, att dessa skulle göra dem skickliga att bestå på Herrens dag och att leva inför hans ansikte. O, huru många såg jag ej, som voro utan skydd i nödens tid! De hava försummat att göra den nödvändiga förberedelsen, och därför kunna de ej erhålla den vederkvickelse, som alla måste äga för att bliva passandegjorda att leva i Guds åsyn”’; De som ej låta sig omdanas av profeterna, de som försumma att rena sina hjärtan genom att lyda hela sanningen och som äro benägna att tro, att det står långt bättre till med dem, än det verkligen gör, skola, då de uppnå den tid, då plågorna falla, inse, att de behövde bliva tillhuggna och fogade till byggnaden. Men då skall det ej vara någon tid därtill, och ingen medlare skall då försvara dem hos Fadern. Innan denna tid kommer, har den utomordentligt högtidliga förklaringen utgått: “Må den, som är orättfärdig, fortfara att öva sin orättfärdighet, och den, som är oren, att orena sig. Så ock den, som är rättfärdig, han fortfare att öva sin rättfärdighet, och den, som är helig, att helga sig.”ADB 93.1

Jag såg, att ingen kan bliva delaktig av “vederkvickelsen”, med mindre han vinner seger över varje skötesynd, över högmod och egenkärlek, över kärlek till världen och över alla oriktiga ord och handlingar. Vi “böra därför komma Herren närmare och närmare och allvarligt söka den beredelse, som är nödvändig för att vi skola kunna bestå i striden på Herrens dag. Må alla ihågkomma, att Gud är helig och att endast heliga väsen kunna bo i hans närhet.ADB 93.2