Guds karaktär uppenbarad i Kristus

Genom att ta på sig mänsklig natur kom Kristus för att bli ett med mänskligheten, och för att samtidigt uppenbara vår himmelske Far för syndiga människor. Bara han som hade varit tillsammans med Fadern från början, han som var den fullkomliga avbilden av den osynlige Guden, kunde visa Gudomens karaktär för mänskligheten. Han blev i allt lik sina bröder. Han blev människa liksom vi. Han blev hungrig och törstig och trött. Han blev styrkt genom att äta och utvilad genom att sova. Han delade mänsklighetens levnadsvillkor, men ändå var han Guds fläckfrie Son. Kristus var en främling och en pilgrim på jorden — han var i världen, men inte av världen. Han blev frestad och prövad som män och kvinnor i dag blir frestade och prövade, men ändå levde han ett liv utan synd. Genom sin ömhet, medkänsla, sympati och ständiga omsorg om andra visade han Guds karaktär, och han var hela tiden upptagen med att tjäna Gud och människor.HHM 245.6

“HERREN har smort mig”, sade han,
“till att predika glädjens budskap för de ödmjuka.
Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta,
att ropa ut frihet för de fångna”
och “syn för de blinda”.
“Till att predika ett nådens år från HERREN …
för att trösta alla sörjande.” Jes 61:1; Luk 4:18; Jes: 61:2.HHM 246.1

Han ber oss: “Älska era ovänner och be för dem som förföljer er. Då är ni er himmelske Faders barn” eftersom “han är god mot de otacksamma och onda”. “Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.” “Var barmhärtiga så som er Fader är barmhärtig.” Matt 5:44, 45; Luk 6:35; Matt 5:45; Luk 6:36.HHM 246.2

“Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull,
som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned
till oss från höjden för att ‘skina över dem
som sitta i mörker och dödsskugga’
och så styra våra fötter in på fridens väg.” Luk 1:78, 79 (1917 års övers.).HHM 246.3