Vill du bli frisk?

“Vid Fårporten i Jerusalem finns en damm som på hebreiska heter Betesda. Den har fem pelargångar, och i dem låg många sjuka, blinda, halta och lama.” Joh 5:2,3.HHM 42.1

Vid vissa tider hände det att vattnet i dammen rördes upp. Man trodde allmänt att detta inträffade genom en övernaturlig kraft, och att den förste som tog sig ner i vattnet efter att det hade kommit i rörelse skulle bli botad, oavsett vilken sjukdom han hade. Hundratals lidande människor besökte platsen, men när vattnet kom i rörelse var trängseln så stor att de som rusade fram trampade ner män, kvinnor och barn som var svagare än de själva. Många kunde inte komma i närheten av dammen. Flera av dem som hade lyckats ta sig dit dog vid kanten av den. Runt omkring dammen hade man byggt små skjul, så att de sjuka kunde få skydd från hettan om dagen och kylan om natten. Det fanns några som tillbringade nätterna i pelargångarna och kröp fram till kanten av dammen dag efter dag, i ett fåfängt hopp om att få hjälp.HHM 42.2

Jesus var i Jerusalem. Medan han gick där ensam, tillsynes i meditation och bön, kom han fram till dammen. Han såg de stackars lidande människor som låg och väntade på det som de trodde var deras enda chans att bli botade. Han längtade efter att använda sin helande kraft och bota dem alla. Men det var sabbatsdag. Mängder av människor gick förbi på väg till templet för att tillbe. Jesus visste att om han skulle utföra ett sådant underverk, skulle detta egga upp judarnas fördomar mot honom så mycket att det tvärt skulle avbryta hans verksamhet.HHM 42.3

Men Frälsaren såg ett fall av största misär. Det var en man som hade varit en hjälplös krympling i trettioåtta år. Hans sjukdom var till stor del förorsakad av hans onda vanor och betraktades av andra som ett straff från Gud. År efter år hade han levt i ett bedrövligt tillstånd, ensam och utan vänner, och han kände sig utestängd från Guds nåd. Vid den tid då man förväntade att vattnet skulle komma i rörelse brukade de som tyckte synd om honom bära honom till pelargångarna. Men när tiden var inne, hade han ingen som hjälpte honom. Han hade sett hur vattnet kom i rörelse, men han hade aldrig kommit längre än till kanten av dammen. Andra som var starkare än han kastade sig alltid i vattnet före honom. Den stackars hjälplöse krymplingen kunde inte tävla med den vilt framrusande själviska mängden. Hans ihärdiga ansträngningar att nå sitt enda mål och hans oro och ständiga besvikelse, höll snabbt på att tömma ut hans sista krafter.HHM 42.4

Den sjuke mannen låg där på sin matta. Emellanåt lyfte han på huvudet för att se ner mot dammen. Då böjde sig ett vänligt och medlidsamt ansikte över honom och sade: “Vill du bli frisk?” Hans uppmärksamhet blev genast fångad och hopp tändes i hans hjärta. Han kände att på något sätt skulle han nu få hjälp. Men hoppets låga dog snabbt ut. Han kom ihåg hur många gånger han hade försökt att nå dammen, och att han nu hade små utsikter att leva tills vattnet kom i rörelse nästa gång. Han vände sig uppgivet bort och sade: “Herre, jag har ingen som leder mig ner i dammen när vattnet kommer i rörelse, och när jag själv försöker ta mig dit, hinner någon annan före mig.”HHM 43.1

Då sade Jesus till honom: “Stig upp, ta din bädd och gå!” Joh 5: 6-8. Med nytt hopp ser den sjuke mannen på Jesus. Hans ansiktsuttryck och tonen i hans röst är olik alla andras. Kärlek och kraft tycks stråla ut från honom. Krymplingens tro tar fasta på Kristi ord. Utan att fråga beslutar han sig för att lyda, och när han gör det får hela hans kropp kraft att handla.HHM 43.2

Varje nerv och muskel vibrerar av nytt liv, och hans förkrympta lemmar blir friska och rörliga. Han reser sig snabbt upp på fötterna och går sin väg med fasta, lätta steg, medan han prisar Gud och jublar över de nya krafter han har fått.HHM 43.3

Jesus hade inte gett den lame mannen något löfte om gudomlig hjälp. Mannen kunde ha sagt: “Herre, om du gör mig frisk, skall jag göra det du ber mig om.” Han kunde ha börjat tvivla, och gått miste om sin enda chans att bli botad. Men han trodde Kristi ord. Han trodde att han hade blivit botad. Han handlade omedelbart, och Gud gav honom kraften. Han bestämde sig för att gå, och han gick. När han handlade efter Kristi ord, blev han botad.HHM 43.4

På grund av synden har vi skilts från Guds liv. Våra själar är förlamade. Lika lite som den lame kunde gå, lika lite kan vi, i vår egen kraft, leva ett heligt liv. Det är många som inser att de är hjälplösa. De längtar efter det andliga liv som kommer att föra dem i harmoni med Gud, och strävar efter att få det, men förgäves. I förtvivlan ropar de: “Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp?” Rom 7:24. Om du är missmodig och kämpar på detta sätt, vänd då din blick uppåt. Frälsaren böjer sig ner över dig som han har friköpt med sitt blod, och säger med obeskrivlig ömhet och medkänsla: “Vill du bli frisk?” Han ber dig stå upp i hälsa och frid. Vänta inte tills du känner att du har blivit frisk. Tro på Frälsarens ord. Ställ din vilja på Kristi sida. Bestäm dig för att tjäna honom, och när du handlar efter hans ord skall du få kraft. Oavsett vilken ond vana du har, vilket tvingande begär som du under lång tid har gett efter för och som bundit både själ och kropp, kan Kristus göra dig fri, ja, han längtar efter att få göra det. Han skall ge liv till de som är “döda genom … överträdelser”. Ef 2:1. Han skall befria de fångna som är bundna genom svaghet, olycka och syndens bojor.HHM 43.5

Känslan av synd har förgiftat livets källor för oss. Men Kristus säger: “Jag skall ta bort dina synder. Jag skall ge dig frid. Jag har köpt dig med mitt blod. Du är min. Min nåd skall ge din svaga vilja kraft. Jag skall ta bort de samvetskval som du har på grund av synd.” När frestelser stormar mot dig, när bekymmer och svårigheter omringar dig, och när du nedtryckt och missmodig är på väg att ge upp i förtvivlan, se då på Jesus. Mörkret som omger dig kommer då att skingras genom hans närvaros klara ljus. När synden kämpar för att få herravälde i din själ och tynger ditt samvete, fäst då blicken på Frälsaren. Hans nåd är mäktig nog att övervinna synden. Låt ditt skälvande och ovissa hjärta vända sig i tacksamhet till honom. Grip tag i hoppet som han erbjuder dig. Kristus väntar på att få adoptera dig in i sin familj. Hans kraft skall bota din svaghet. Han skall leda dig steg för steg. Lägg din hand i hans hand och låt honom leda dig.HHM 44.1

Oavsett hur du känner det, tro aldrig att Kristus är långt borta. Han är alltid nära. Han omger dig med sin kärlek. Sök honom med förvissningen om att han önskar att du skall finna honom. Han vill inte att du bara skall röra vid hans mantel, utan att du också skall vandra med honom i ständig gemenskap.HHM 44.2