Förhållandet mellan fostran och befrielse

“Kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus.” (2 Kor 4:6)VTM 37.1

Synden skilde oss från Gud. Om inte Gud hade gjort upp en plan för befrielse skulle vi ha drabbats av evig skilsmässa från Gud och ha fått leva i evigt mörker. Tack vare Frälsarens offer har vi fått tillbaka möjligheten att ha gemenskap med Gud.VTM 37.2

Vi kan inte personligen komma in i hans närhet och i vår synd får vi inte se hans ansikte, men vi kan se honom och umgås med honom genom Jesus, vår Frälsare. “Kunskapen om Guds härlighet” uppenbaras i “Kristi ansikte.” 2 Kor 4:6.. “Gud försonade hela världen med sig genom Kristus.” 2 Kor 5:19.VTM 37.3

“Ordet blev människa och bodde bland oss... och han var fylld av nåd och sanning.” Joh 1:14. “I ordetvarliv, och livet var människornas ljus.” Joh 1:4. Jesu liv och död som är priset för vår befrielse, ger oss inte bara ett löfte om liv. De är inte enbart vägen tillbaka till vishetens skatter. I själva verket är de en vidare, högre uppenbarelse av hans karaktär än den som gavs till de första människorna i Edens trädgård.VTM 37.4

Samtidigt som Jesus öppnar himlen för oss, öppnar det liv han ger vårt inre för himlen. Synden utestänger oss inte bara från gemenskapen med Gud, utan den utplånar både vår önskan och vår förmåga att lära känna honom. Allt detta onda har Jesus fått i uppdrag att krossa. Han har den makt som behövs för att hela och väcka såväl de förmågor som förlamats av synden som vårt förmörkade sinne och vår fördärvade vilja. Han öppnar alla universums rikedomar för oss och ger oss förmåga att se och ta emot dem.VTM 37.5