Enkla människor

Jesu första lärjungar hade valts ut bland vanliga, enkla människor. De här fiskarna från Galileen var ödmjuka och olärda män. De hade inte utbildats i rabbinernas kunskap och traditioner, men väl av arbetslivets hårda disciplin. De hade medfödda förmågor, de var läraktiga och kunde undervisas och formas för Guds verk. Det finns många enkla arbetare som tåligt utför vardagslivets enformiga plikter helt omedvetna om vilka förmågor de egentligen har. Om bara sådana slumrande förmågor väcktes till liv, skulle många kunna ha ledande ställningar i världen.VTM 100.2

De män som Jesus valde till medarbetare hörde till den gruppen. Och de fick i tre år förmånen att bli undervisade av den störste pedagog världen någonsin sett.VTM 100.3

Lärjungarna var mycket olika varandra. De skulle bli hela världens lärare, och de hade helt skilda personligheter. Bland dem fanns Levi Matteus, tullindrivaren, som kallades från. sin verksamhet och tjänst hos romarna, och seloten Simon som var obeveklig fiende till det romerska kejsardömet. Där fanns också den impulsiva och självgoda men varmhjärtade Petrus och hans bror Andreas samt Judas från Judeen, en belevad och duglig men feg man. Filippas och Tomas var trogna och uppriktiga män, men de hade svårt att tro. Jakob, Alfaios son, och Judas, Jakobs son, tillhörde inte de mest ansedda, men de var starka och positiva män såväl i sina fel som i sina förtjänster. Så har vi Natanael, uppriktig och ärlig som ett barn. Till sist Sebedaios söner, Jakob och Johannes, som var ambitiösa men samtidigt mycket tillgivna.VTM 100.4

För att framgångsrikt kunna utföra det verk de hade kallats till, måste lärjungarna bli ett i känsla, tanke och handling. Det var ingen lätt uppgift med tanke på den skiftande bakgrund de hade, och hur olika de var till sin läggning och sina vanor. Men Jesus hade som mål att se till att de blev en sådan enhet. För att nå det strävade han efter att få dem att leva i harmoni med honom.VTM 101.1

Hans omsorg om och bekymmer för lärjungarna ser vi i hans bön till Fadern: “Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss... Då skall världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig.” Joh 17:21-23.VTM 101.2