“Förlik dig med din broder.”

Guds kärlek är ej blott en teori. Den är en praktiskt verkande princip, en levande källa, som alltjämt flödar över till andras välsignelse. Om Kristi kärlek bor i oss, är det icke nog med att vi ej hysa hat gent emot våra medmänniskor, utan vi skola då på allt sätt bevisa dem kärlek.JBS 75.4

Jesus säger: “Därför, om du kominer med din gåva till altaret och där drager dig till minnes, att din broder har något emot dig, så lägg ned din gåva där inför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.” Offergåvan visade, att den som frambar densamma, hade genom tron på Kristus blivit delaktig av Guds nåd och kärlek. Men om någon visar tro på Guds förlåtande kärlek, men på samma gång uppenbarar en kärleks-löshetens ande, så är hans tro endast skrymteri.JBS 76.1

Då någon, som föregiver sig tjäna Gud, förorättar en broder, missrepresenterar han Guds karaktär för denne broder, och detta måste han bekänna; för att komma i harmoni med Gud måste han erkänna, att det är synd. Vår broder har måhända gjort oss större oförrätt, än vi gjort honom, men detta minskar icke vårt ansvar. Om vi, då vi träda inför Gud, ihågkom-ma, att någon har något emot oss, så böra vi lämna vårt böneoffer eller tackoffer eller våra frivilliga gåvor och gå till den broder, med vilken vi kommit i delo, och ödmjukt bekänna våra egna synder samt bedja honom om förlåtelse.JBS 76.2

Om vi på något sätt ha bedragit eller förorättat vår broder, borde vi gottgöra detta. Om vi omedvetet burit falskt vittnesbörd, om vi misstytt hans ord eller om vi på något sätt skadat hans inflytande, borde vi gå till den, som vi samtalat med om honom, och taga tillbaka alla våra orätta framställningar.JBS 76.3

Om svårigheter bröder emellan icke lades i öppen dag för andra, utan ödmjukt i kristlig och kärleksfull anda övervägdes bröderna emellan, hur mycket ont skulle icke då kunna undvikas! Hur många bittra rötter, som nu bli många till skada, skulle ej då bli uppryckta, och hur skulle icke Kristi efterföljare då på det ömmaste och innerligaste sätt förenas i kärlek!JBS 77.1