Att skapa prövningar

Jag såg att en del av församlingens medlemmar låter sina tankar löpa i orätta banor. Det har funnits en del underliga människor som har haft sina egna normer efter vilka de har bedömt sina bröder. Om någon inte var överens med dem i allt, så uppstod svårigheter på en gång. En del har “silat myggen, men svalt kamelen”. Dessa egna normer har man omhuldat och gett efter för alldeles för länge. Och när det inte fanns några svårigheter i församlingen har man måst skapa sådana. Församlingens och Guds tjänares tankar dras bort från Gud, sanningen och himmelen för att koncentreras omkring mörkret. Satan är överlycklig när sådant pågår, ty det passar honom. Men dessa är inte någon av de prövningar som ges för att rena församlingen, så att resultatet skulle bli Guds folks tillväxt i styrka.VFF1 47.3

Jag såg att en del andligt sett vittrar sönder. De har ägnat sin tid åt att vakta på sina bröder att de gjorde det rätta studerat dem för att finna varje fel som kunde upptäckas och sedan plåga dem med det. Under tiden de gjorde detta, var varken Gud, det himmelska eller sanningen i deras tankar, utan de var inriktade på det .om Satan önskar - på någon människa. De försummar sitt andliga liv. Sällan ser de sina egna brister. De har nog med att vakta på andras fel och har därför inte tid med att granka sina egna brister och sina egna hjärtan. En persons kläder, hatt eller något annat fångar deras uppmärksamhet. De måste tala om allt detta till den ene och den andre, och det är nog för att samtala om under veckor. Jag såg att all den religion ‘som dessa arma människor har, består i att studera andras kläder och handlingssätt och finna något fel med det. Om de inte ändrar sig blir det ingen plats i himmelen för dem, ty de skulle finna fel hos Herren själv.VFF1 48.1

Ängeln sade: “Det är varje människas uppgift att ställa allt tillrätta med Gud.” Det arbetet måste klaras upp mellan Gud och vår andliga människa. Men när människor har så mycket omsorg om andras fel, har de ingen omsorg om sig själva. Dessa kritiska och felfinnande människor skulle hjälpa sig själva att bli av med dessa ovanor om de gick direkt till den de menar har så många fel. Detta vore så förödmjukande att de hellre skulle upphöra med sin kritik. Men det är så lätt att tala illa om än den ene och än den andre, när den anklagade inte är närvarande.VFF1 48.2