Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents

Vägledning För Församlingen I.

 - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Domen

    Den 23 oktober 1879 omkring klockan två på natten vilade Herrens Ande över mig och jag fick se scener från den kommande domen. Jag saknar ord för att kunna ge en tillräcklig beskrivning av det som visades för mig och det intryck det gjorde på mitt sinne.VFF1 560.1

    Den stora dagen då Gud skall verkställa domen syntes ha kommit. Tiotusenden gånger tiotusenden var samlade omkring en stor tron, på vilken satt en person med majestätiskt utseende. Åtskilliga böcker låg framför honom och på varje boks pärm stod skrivet med guldbokstäver, som lyste som i eldskrift: “Himmelens dagbok.” En av dessa böcker, som innehöll namnen på dem som påstod sig tro sanningen öppnades. De oräkneliga miljoner som stod omkring tronen försvann omedelbart ur min synbild och endast de som bekände sig vara ljusets barn fångade min uppmärksamhet. Efter hand som dessa namn lästes upp, det ena efter det andra, och deras goda gärningar nämndes, upplystes deras ansikten av helig glädje, som strålade ut i alla riktningar. Men det var inte detta som gjorde det starkaste intrycket på mitt sinne.VFF1 560.2

    En annan bok öppnades, vari deras synder, som bekände sig tro sanningen, var nedtecknade. Under den allmänna huvudrubriken, själviskhet, kom alla andra synder. Där fanns också rubriker över varje kolumn och under dessa, mitt emot varje namn respektive kolumn, fanns de mindre synderna antecknade. Under rubriken begärelse följde falskhet, tjuveri, röveri, bedrägeri och girighet. Under rubriken ärelystnad kom stolthet och lyx. Avundsjuka stod över ondska, avund och hat. Onykterhet var rubriken över en lång lista av fruktansvärda brott som oanständighet, otukt, eftergift för köttsliga böjelser etc. När jag betraktade detta fylldes jag av outsäglig ångest och utropade: “Vem kan bli frälst? Vem kan stå rättfärdigad inför Gud? Vems kläder är fläckfria? Vem är utan brist i den rene och helige Gudens åsyn?”VFF1 560.3

    Under det att den Helige, som satt på tronen sakta vände bladen i dagboken, vilade hans ögon för ett ögonblick på enskilda personer. Hans blick tycktes bränna ,sig in i själva själen och i samma ögonblick passerade varje ord och handling i deras liv för deras inre syn, lika klart som om allt hade skrivits för dem i eldskrift. Fruktan grep dem och deras ansikten blev bleka. Deras attityd när de först stod omkring tronen, var vårdslös likgiltighet. Men hur förändrat var inte deras beteende nu! Trygghetskänslan har försvunnit och i dess ställe är en namnlös förskräckelse. Varje människa fruktar att hon skulle befinnas vara bland dem som är för lätta. Varje öga är fastnaglat vid den ‘Som sitter på tronen och när hans allvarliga, sökande ögon sveper över skaran, grips de av skräck, ty de dömer sig själva utan att ett ord uttalats. I själsångest erkänner varenda en sin skuld och med förskräcklig klarhet ser han, att genom att synda har han kastat bort det eviga livets dyrbara gåva.VFF1 561.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents