Befunnen för lätt

De ord som uttalades till dessa var mycket allvarliga: “Ni är vägda på en våg och befunna för lätta. Ni har försummat andligt ansvar på grund av er brådskande aktivitet i timliga saker, medan just er ansvarsställning krävde att ni skulle ha mer än mänsklig vishet och mer än mänskligt omdöme. Detta behövde ni för att kunna utföra även den rent mekaniska delen av ert arbete, och när ni skilde ert arbete från Gud och hans härlighet vände ni er också bort från hans välsignelser.”VFF1 563.1

Därefter blev frågan ställd till dem: “varför har ni inte tagit er karaktärs klädnad och gjort den vit i Lammets blod? Gud sände sin Son till världen, inte för att döma världen, utan för att världen genom honom skulle bli frälst. Min kärlek till er har varit mer självförnekande än en moders kärlek. Det var för att utplåna ert mörka syndaregister och räcka frälsningens bägare till era läppar som jag led döden på Golgata kors och bar er börda och förbannelse. Dödens ångest, gravens mörker och förskräckelse uthärdade jag för att besegra honom som hade dödens makt, nedbryta fängelset och öppna livets portar för er. Jag tog på mig skammen och ångesten därför att jag älskade er med en evig kärlek, och därför att jag ville återföra de vilsegångna, irrande fåren till Guds paradis och till livets träd. Det härlighetens liv, som jag med ett sådant pris köpte åt er, har ni föraktat. Skam, smädelse och vanära, som er Mästare bar i ert ställe, har ni ringaktat. De förmåner som han dog för att göra tillgängliga för er, har ni inte uppskattat. Ni ville inte vara delaktiga i hans lidanden och därför kan ni inte vara delaktiga i hans härlighet.” Därefter uttalade han dessa allvarliga ord: “Må den som är orättfärdig fortfara att öva sin orättfärdighet och den som är oren att orena sig. Så ock den som är rättfärdig, han fortfare att öva sin rättfärdighet, och den som är helig att helga sig.” (Upp. 22:11.) Boken slogs igen och manteln föll av den som satt på tronen, och uppenbarade Guds Sons fruktansvärda majestät.VFF1 563.2

Därmed försvann synen och jag befann mig fortfarande på Jorden, outsägligt tacksam att Guds dag ännu inte hade kommit och den dyrbara prövotiden fortfarande erbjuds oss då vi fortfarande kan bereda oss för evigheten.VFF1 564.1

Varje timmes arbete gås igenom inför Gud och registreras antingen som trohet eller otrohet. Anteckningarna om de bortslösade ögonblicken och de oanvända tillfällena måste klaras upp innan domen skall hållas och böckerna upplåtas och var och en skall dömas enligt det som står skrivet i böckerna. Själviskhet, illvilja, stolthet, avundsjuka, sysslolöshet eller vilken annan synd som omhuldas i hjärtat, kommer att utestänga människan från himmelens välsignelser. “I veten ju, att när I ställen eder i någons tjänst för att lyda honom, så ären I tjänare under denne, som I sålunda lyden.” (Band 4, sid. 453,1880.)VFF1 564.2