Gud leder ett folk

Gud leder ett folk att stå fullkomligt förenade på den eviga sanningens grund. Kristus gav sig själv till världen för att han måtte “rena åt sig ett egendomsfolk, som beflitar sig om att göra, vad gott är”. (Tit. 2: 14.) Denna reningsprocess är avsedd att rena församlingen från all orättfärdighet och från oenighetens och stridens anda, så att de kan bygga upp i stället för att riva ned, och koncentrera sig på det stora arbete som ligger framför dem. Gud avser att allt hans folk skall bli enade i tron. Kristi bön strax före korsfästelsen var att hans lärjungar måtte bli ett, såsom han var ett med Fadern, för att världen skulle tro att Fadern hade sänt honom. Denna gripande och underbara bön sträcker sig ned genom tiderna till våra dagar, ty hans ord var: “Icke för dessa allenast beder jag, utan ock för dem som genom deras ord komma till tro på mig.” (Joh. 17: 20.)VFF1 481.2

Hur ivrigt borde inte de som bekänner sig vara Kristi efter följare söka att besvara denna bön i sina liv. Många förstår inte församlingsmedlemskapets helighet och är ovilliga att gå med på återhållsamhet och disciplin. Den väg de har valt visar att de upphöjer sitt eget omdöme över den enade församlingens, och att de inte är så noga att vaka över sig själva, ty annars blir oppositionsandan rådande inom församlingen. De som har ansvarsställning i församlingen kan ha brister liksom andra människor och kan fela i sina beslut, men trots detta har Kristi församling på jorden gett dem en auktoritet som inte får underskattas. Efter sin uppståndelse gav Kristus makt till sin församling när han ,säger: “Om I förlåten någon hans synder, så äro de honom förlåtna; och om I binden någon i hans synder, så är han bunden i dem.” (Joh. 20: 23.)VFF1 482.1

Medlemskap i församlingen får inre upplösas av oväsentliga orsaker, men en del bekännande Kristi efterföljare hotar med att lämna församlingen när något går dem emot eller när deras röst inte får det inflytande som de menar ‘att den borde få. Genom att lämna församlingen skadar de sig själva mest, för genom att de drar sig bort från församlingens inflytande, utsätter de sig helt för världens frestelser.VFF1 482.2