Oberoende tillåts inte

I lagens ljus ser Paulus sig som en syndare. Just den lag, vilken han trodde att han så nitiskt hade efterlevt, finner han sig ha överträtt. Han ångrar sig och dör bort från synden och blir lydig lagens krav, och fattar tro på Kristus som sin Frälsare, blir döpt och predikar Kristus lika ivrigt och nitiskt som han en gång hade fördömt honom. I Paulus’ omvändelse ges oss viktiga principer, som vi alltid skulle ha i minnet. Världens Återlösare ger inte sitt bifall till upplevelser och erfarenheter .i religiösa frågor oberoende av sin organiserade och erkända församling, där han har en sådan.VFF1 429.1

Många tror gärna att de bara är ansvariga inför Kristus för sitt ljus och sin erfarenhet, oberoende av hans erkända efterföljare i världen. Men detta fördöms av Jesus i hans undervisning och i hans föredöme, de fakta som han har gett för vår undervisning. Här har vi Paulus, en som Kristus måste göra lämplig för det allra viktigaste arbetet, en som skulle bli hans utvalda redskap och som leddes in i Kristi direkta gemenskap och likväl undervisar Kristus honom inte i sanningens lärdomar. Han stoppar honom på hans väg och överbevisar honom om synd, men när han frågar, “Herre, vad vill du att jag skall göra?” (Apg. 9:4. eng. bib.), svarar inte Frälsaren honom direkt, utan förenar honom med sin församling. De kommer att undervisa dig om vad du skall göra. Jesus är syndares vän, hans hjärta är alltid öppet, alltid berört av människors ve. Han har all makt både i himmel och på jord, men han respekterar de medel vilka han har inrättat för att upplysa och frälsa människor. Han leder Saulus till församlingen och på så sätt erkänner han den makt, som han har gett åt den, såsom den kanal varigenom ljuset skall nå världen. Församlingen är Kristi organiserade kropp på jorden, och han fordrar att man skall visa respekt för hans förordningar. I Saulus’ fall får Ananias representera Kristus. Han får också representera Kristi tjänare på jorden, som har utvalts att handla i Kristi ställe.VFF1 429.2

Kristus ger makt åt församlingens röst. “Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.” (Matt. 18:18.) Att på eget ansvar börja förfäkta synpunkter som man själv väljer, utan hänsyn till församlingens omdöme, finns inget understöd för. Gud har gett den högsta makt som finns under himmelen till sin församling. När folk kommer samman i egenskap även församling är det Guds röst som talar genom den, vilket måste respekteras.VFF1 430.1

Gud har gett sin församling män som har en erfarenhet, sådana som har fastar, gråtit och bett genom hela nätter, om att Herren skall öppna Bibeln för deras sinnen. Odmjukt har dessa män gett världen nyttan av sina mogna erfarenheter. Ar detta ljus från himmelen eller från människor? Har det något värde eller är det värdelöst? (Band 3, sid. 450, 451, 1875.)VFF1 430.2