In i skepticismens labyrint

Det finns ingen ursäkt för tvivel och skepticism. Gud har gett oss tillräcklig upplysning för att stadfästa tron hos alla människor, om de vill låta bevisens tyngd vara det avgörande. Men om de väntar med att tro tills varje tänkbar invändning är avlägsnad, kommer de aldrig att bli rotade och grundade i sanningen. Gud kommer aldrig att flytta bort alla tänkbara svårigheter från vår väg. De som vill tvivla, kan finna orsak där till. De som vill tro, kommer att finna ett överflöd av bevis som de kan grunda sin tro på.VFF1 627.1

En del människors ståndpunkt är oförklarlig, även för dem själva. De driver utan ankare, och kastas omkring i ovisshetens dimma. Satan rycker snart till sig rodret och styr den bräckliga farkosten varthelst han önskar. De blir underlagda hans vilja. Hade dessa människor inte lyssnat till Satan, skulle de inte ha blivit bedragna av hans förvillelser. Om de hade ställt sig på Guds sida, skulle de inte ha blivit förvirrade och förbryllade.VFF1 627.2

Gud och änglarna väntar med spänt intresse på karaktärsutvecklingen och bedömer dess morajiska värde. De som står emot Satans påfund, kommer att framstå som guld luttrat i eld. De som förlorar fotfästet på grund av frestelsens vågor, inbillar sig liksom Eva, att de håller på att bli underbart visa, växer ifrån sin okunnighet och sina trånga samvetsbetänkligheter. Men, likt henne, finner de sig sorgligt bedragna. De har varit på jakt efter skuggor och bytt ut himmelsk visdom mot bräckligt mänskligt omdöme. Liten kunskap har gjort dem inbilska. En mera djup och noggrann kunskap om sig själva och om Gud skulle ha gjort dem till sunda och förnuftiga människor igen, och ställt dem på Guds, änglarnas och sanningens sida.VFF1 627.3

Guds ord kommer att döma varenda en av oss på den stora dagen. Unga människor talar om vetenskap och gör sig kloka över mer än det som står skrivet, de försöker att förklara Guds vägar och hans verk så att det passar deras begränsade fattningsförmåga, men alltsammans är ett förtvivlat misslyckande. Sann vetenskap och gudomlig inspiration är i fullkomlig harmoni. Falsk vetenskap är något som är oberoende av Gud. Det är förmäten okunnighet. Denna förvillande makt har fångat och underkuvat mångas sinnen, och de har valt mörkret framför ljuset. De har intagit sin plats på otrons sida, som om det vore en dygd och ett tecken på en stor människa att tvivla, när det i stället tyder på ett sinne som är alltför svagt och trångt för att upptäcka Gud i hans skapade verk. De kunde inte fatta hans försyns mysterium, även om de ett helt liv skulle studera det med all sin kraft. Därför att Guds gärningar inte kan förklaras av begränsade sinnen, leder Satan in sin förvillelse för att påverka dem och trasslar in dem i otrons nät. Om dessa tvivlande människor lille komma i nära gemenskap med Gud skulle han klargöra sina avsikter så att de skulle förstå dem.VFF1 628.1

Andliga ting måste fattas på ett andligt sätt. Det köttsliga sinnet kan inte fatta dessa hemligheter. Om sådana som ifrågasätter och tvivlar fortsätter att följa den store förvillaren, kommer Guds Andes intryck och övertygelse att förminskas mer och mer, och Satans ingivelser blir mer och mer tydliga, intill dess att sinnet underordnar sig hans kontroll. Då kommer det som för dessa förvillade ser ut att vara dårskap i verkligheten att vara Guds kraft, och det som Gud ;betraktar som dårskap kommer för dem att vara vishetens styrka.VFF1 628.2

En av de största nackdelarna som har åtföljt kunskapstörsten och vetenskapens forskningar, är att de som engagerar sig i dessa forskningsarbeten förlorar en ren och oförfalskad religions gudomliga karaktär ur sikte. De världsvisa har genom vetenskapliga principer sökt att förklara Guds Andes inflytande på hjärtat. Den minsta framgång i denna riktning kommer att leda själen in i skepticismens labyrint. Bibelns religion är helt enkelt gudaktighetens hemlighet. Ingen människas sinne kan till fullo förstå den, och den är fullständigt ofattbar för det oomvända hjärtat.VFF1 629.1

Guds Son jämförde den helige Andes sätt att verka med vinden, vilken “blåser, vart den vill, och du hör dess sus, men du vet icke, varifrån den kommer, eller vart den far.” (Joh. 3:8.) Vi läser vidare i Bibeln, att världens Återlösare gladdes i sin ande och ‘sade: “Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.” (Matt. 11 :25.)VFF1 629.2

Frälsaren gladde sig över att frälsningsplanen är sådan, att de som efter sitt eget omdöme är visa, och som är uppblåsta av fåfänglig filosofisk undervisning, inte kan se skönheten, kraften och de gömda hemligheterna i evangeliet. Men för alla, som är ödmjuka i hjärtat, och som har en läraktig, uppriktig och barnslig längtan efter att lära känna och göra sin himmelske Faders vilja, är hans ord en Guds kraft till frälsning.VFF1 629.3