Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents

Den stora striden

 - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "undefined".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Återupprätta grundvalarna

    Åter ljuder befallningen: “Ropa med full hals utan återhåll; häv upp din röst såsom en basun och förkunna för mitt folk deras överträdelse, för Jakobs hus deras synder.” De som här tillrättavisas för sina överträdelser, är inte den ogudaktiga världen utan de som Herren räknar som “mitt folk”. Han säger vidare: “Väl söka de mig dag ut och dag in och vilja hava kunskap om mina vägar. Såsom vore de ett folk, som övade rättfärdighet och icke övergåve sin Guds rätt.” — Jes. 58: 1, 2. Här framställs en grupp människor som anser att de är rättfärdiga, och visar stort intresse för att tjäna Gud. Men den store hjärterannsakarens stränga och allvarliga tillrättavisning visar att de trampar de gudomliga buden under fötterna.DSS 434.2

    Profeten påpekar vilket bud det är som har blivit åsidosatt: “Du skall åter upprätta grundvalar ifrån forntida släkten och du skall kallas ‘han som murar igen revor’, ‘han som återställer stigar, så att man kan bo i landet’. Om du är varsam med din fot på sabbaten, så att du icke på min heliga dag utför dina sysslor; om du kallar sabbaten din lust och Herrens helgdag en äredag, ja, om du ärar den, så att du icke går dina egna vägar eller sköter dina sysslor eller talar tomma ord, då skall du finna din lust i Herren.” — Jes. 58: 12-14. Denna profetia är tillämplig också på vår tid. Revan i Guds lag åstadkoms då den romerska kyrkan förändrade sabbaten, men tiden har kommit då denna gudomliga institution skall återupprättas. Revan skall muras igen och de grundvalar som har legat öde från släkte till släkte, skall åter byggas upp.DSS 434.3

    Sabbaten, som helgades genom att Skaparen själv visade på den och välsignade den, helighölls av Adam i hans syndfria tillstånd i Eden. När Adam hade fallit och hade ångrat sig och blev utdriven från sitt lyckliga hem, firade han alltjämt sabbaten. Den helighölls av alla patriarkerna från Abel till den rättfärdige Noa, till Abraham och Jakob. Då det utvalda folket befann sig i slaveri i Egypten, var det många som under det avguderi som härskade, förlorade kunskapen om Guds lag. Men då Herren befriade Israel, förkunnade han mäktigt och majestätiskt sin lag för den församlade folkmängden, för att de skulle få kännedom om hans vilja och frukta och lyda honom under alla tider.DSS 435.1

    Från denna dag och fram till vår egen tid har kunskapen om Guds lag upprätthållits på jorden. Sabbaten har såsom den framställs i det fjärde budet, blivit helgad. Även om det lyckades “syndens människa” att förtrampa Guds heliga dag, så finner vi, att det till och med under den påvliga maktperioden alltjämt fanns trofasta människor som på undangömda platser helighöll den dagen. Sedan Reformationen har det i varje släktled funnits några som har helighållit den. Trots förföljelse och hån har människor hela tiden vittnat om Guds lags eviga giltighet och om den heliga förpliktelsen att hålla den sabbat som instiftades vid skapelsen.DSS 435.2

    Dessa sanningar skall, såsom de framställs i Upp. 14:e kapitel i samband med det “eviga evangeliet”, känneteckna Kristi församling på den tid då Frälsaren kommer tillbaka. Resultatet av det trefaldiga budskapet ser vi i förklaringen: “Här gäller det för de heliga att hava ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus.” Detta budskap är det sista som skall förkunnas, innan Herren kommer tillbaka. Strax efter det att det har blivit förkunnat, ser profeten Människosonen komma i härlighet för att inbärga jordens skörd.DSS 435.3

    De som tog emot ljuset om helgedomen och om att Guds lag är oföränderlig, fylldes av glädje och förundran över skönheten och harmonin i det system av sanningar som nu började klarna för dem. De ville att det ljus som blivit så dyrbart för dem, skulle bli känt av alla kristna. De kunde inte tro annat än att dessa skulle ta emot det med glädje. Men många som gav sig ut för att vara Kristi efterföljare ville inte veta av de sanningar som skulle skilja dem från världen. Lydnad för det fjärde budet krävde ett offer som de flesta drog sig undan för.DSS 436.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents