De uppstår till evigt liv

Gravarna öppnas och “många av dem som sova i mullen. . . uppvakna, somliga till evigt liv och somliga till smälek och evig blygd”. (Dan 12:2.) Alla som har dött i tron på de tre änglarnas budskap uppstår ur graven, förhärligade, för att höra Guds fridsförbund med dem som har iakttagit hans lag. Också de “som hava stungit honom”, de som hånade och förlöjligade honom i hans dödskamp och de värsta motståndarna till hans sanning och hans folk uppstår, för att få se honom i härlighet och bevittna den ära som han bevisar dem som varit lojala och lydiga mot honom. (Upp 1:7.)DSS 608.1

Tunga skyar täcker himlen, men solen bryter igenom här och där och ser ut som Guds hämnande öga. Fruktansvärda blixtar flammar över hela himlen och omger jorden med ett eldhav. Över åskans fruktansvärda dunder hörs mystiska, skräckinjagande röster, som förkunnar de ogudaktigas öde. Inte alla förstår orden, men de falska lärarna gör det. De som nyss var så hänsynslösa, så skrytsamma och utmanande, så triumferande i sin grymhet mot Guds laglydiga folk, är nu överväldigade av bestörtning och skälver av fruktan. Deras jämmerrop hörs över elementens dån. Onda andar erkänner Kristi gudom och skälver för hans makt, under det att människor ber om nåd och fegt kryper omkring i föraktlig skräck.DSS 608.2

När forntidens profeter i gudomlig vision såg Herrens dag sade de: “Jämren eder, ty nära är Herrens dag; såsom våld från den Allsmäktige kommer den.” — Jes. 13: 6. “Fly in i klippan och göm dig i jorden för Herrens fruktansvärda makt och för hans höga majestät. Ty människornas högmodiga ögon skola bliva ödmjukade, och männens övermod skall bliva nedböjt, och Herren allena skall vara hög på den dagen. Ty en dag har Herren Sebaot bestämt, som skall komma över allt stolt och övermodigt, och över allt som är upphöjt, och det skall bliva ödmjukat.” “På den dagen skola människorna kasta bort åt mullvadar och flädermöss de avgudar av silver och de avgudar av guld, som de hava gjort åt sig för att tillbedja. Ja, de skola fly in i klipprämnor och in i bergsklyftor för Herrens fruktansvärda makt och för hans höga majestät, när han står upp för att förskräcka jorden.” — Jes. 2: 10-12, 20, 21.DSS 608.3

Genom en öppning i molnen lyser en stjärna med fyrdubblad glans på grund av kontrasten med mörkret. Den talar om hopp och glädje för de trofasta men om stränghet och vrede för överträdarna. De som har offrat allt för Kristus, är nu i säkerhet, omgivna av en Herrens skyddsvakt. De har blivit prövade och har inför världen och för dem som föraktat sanningen, bevisat sin trohet mot honom som dog för dem. En sällsam förändring har skett med dem som ansikte mor ansikte med döden höll fast vid sin trohet. Plötsligt har de befriats från det mörka och fruktansvärda tyranni som de utsattes för av människor, förvandlade till djävlar. Ansiktena som nyss var så bleka, bekymrade och utmärglade, lyser nu av förundran, tro och kärlek. De sjunger en härlig segersång: “Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad. Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet; om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror.” — Ps. 46: 2-4.DSS 609.1

Under det att dessa ord som ger uttryck för en helig tillit stiger upp till Gud, sveps molnen åt sidan och de ser den stjärnklara himlen, obeskrivligt inbjudande i motsats till mörkret på båda sidor. Den himmelska stadens härlighet lyser från de öppna portarna. Då få man se en hand som håller två sammanlagda stentavlor. Profeten säger: “Och himlarna förkunna, att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt.” — Ps. 50: 6. Den heliga lagen, Guds rättfärdighet, som i tordön och eld förkunnades på Sinai för att människorna skulle lyda den, uppenbaras nu som en domens rättsnorm. Handen öppnar tavlorna. Man ser de tio buden, skrivna som med en penna av eld. Orden är så tydliga att alla kan läsa dem. Minnet vaknar. Vidskepelse och villfarelsens mörker sveps åt sidan. Guds tio bud, korta, omfattande och auktoritativa, visas klart för alla jordens inbyggare.DSS 609.2