Förvirring och mörker

Att uttrycket “i avgrunden” avser jorden i ett tillstånd av förvirring och mörker är uppenbart av andra bibeltexter. Om jordens tillstånd “i begynnelsen” säger Bibeln att den “var öde och tom, och mörker var över djupet”.* (1 Mos. 1: 2.) Profetian säger oss att den åtminstone delvis kommer att återgå till samma tillstånd. Profeten Jeremia säger om Herrens stora dag: “Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, och upp mot himmelen, och där lyste intet ljus. Jag såg på bergen och se, de bävade, och alla höjder vacklade. Jag såg mig om, och då fanns där ingen människa, och alla himmelens fåglar hade flytt bort. Jag såg mig om, och då var det bördiga landet en öken, och alla dess städer voro nedbrutna.” — Jer. 4: 23-26.DSS 627.2

* Det hebreiska ord som här översatts med “djupet” har i Septuaginta, den grekiska översättningen av det hebreiska Gamla Testamentet, samma ord som i Upp. 20: 1-3 översatts med “avgrunden”.DSS 627.3

Här skall Satan tillsammans med de onda änglarna ha sitt hem under tusen år. Han är begränsad till jorden och kan därför inte fresta och plåga andra världar som aldrig har syndat. På detta sätt är han bunden. Det finns ingen kvar på vilken han kan använda sin makt. Han är helt avskuren från att bedra och ödelägga, det som har varit hans uppgift och enda glädje i så många hundra år.DSS 628.1

När profeten Jesaja ser fram till denna tid, då Satans makt är bruten, ropar han: “Huru har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!. . . du som sade i ditt hjärta: ‘Jag vill stiga upp till himmelen: högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron. . . göra mig lik den Högste. Nej, ned till dödsriket måste du fara, längst ned i graven. De som se dig stirra på dig, de betrakta dig och säga: ‘Är detta den man som kom jorden att darra och riken att bäva, den som förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer, den som aldrig frigav sina fångar?” - Jes. 14: 12-17.DSS 628.2