Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents

Löftestiden

 - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Hot mot evangelium

    Denna kvinna var Satans särskilda redskap. Hon hade gett sina herrar stor inkomst genom förutsägelser. Hennes inflytande hade hjälpt till att stärka tron på avgudarna. Satan visste att hans dominans hotades. Han använde sig därför nu av denna kvinna för att motarbeta evangelii förkunnelse. Han hoppades kunna blanda sin villfarelse med de sanningar som apostlarna undervisade om. Den rekommendation som denna kvinna ropade ut, blev till skada för evangelium och vände folkets sinnen bort ifrån apostlarnas undervisning och gav evangelium vanrykte. Hennes ord kom många att tro att de människor som talade i Guds Ande och kraft var inspirerade av samme ande som detta Satans redskap.LFT 200.2

    Under någon tid uthärdade apostlarna denna förföljelse, men snart befallde Paulus under inspiration av den helige Ande den onde anden att lämna kvinnan. Hon blev omedelbart tyst. Detta bekräftade att apostlarna var Guds budbärare och att den onde anden hade erkänt dem som sådana och hade lytt deras befallning.LFT 200.3

    Kvinnan som nu befriats från den onde anden och blivit återställd till sina sinnens rätta bruk valde att bli en Kristi efterföljare. Då blev hennes arbetsgivare oroade för sin inkomst. De insåg att de inte längre skulle kunna tjäna pengar på hennes spådomar och förutsägelser. Deras inkomstkälla skulle snart vara fullständigt uttömd om apostlarna tilläts att fortsätta att förkunna evangelium.LFT 200.4

    Många andra i staden var intresserade av att tjäna pengar på sataniska bedrägerier. De blev nu rädda för denna kraft, som så effektivt hade kunnat stoppa deras yrkesutövning. De började därför kraftigt motarbeta Guds medarbetare. De förde apostlarna inför myndigheterna och anklagade dem: “Dessa män uppväcka stor oro i vår stad; de äro judar och vilja införa stadgar som det för oss, såsom romerska medborgare, icke är lovligt att antaga eller hålla.”LFT 201.1

    Folkskaran som samlats blev alltmer upphetsad och vände sig aggressivt mot apostlarna. En upploppsanda tog överhand, utan att myndigheterna ingrep. Dessa rev i stället ytterkläderna av apostlarna och befallde att de skulle hudflängas. “Och sedan de hade låtit giva dem många slag, kastade de dem i fängelse och bjödo fångvaktaren att hålla dem i säkert förvar. Då denne fick en så sträng befallning, satte han in dem i det innersta fängelserummet och fastgjorde deras fötter i stocken.”LFT 201.2

    Apostlarna utsattes för svåra plågor på grund av den plågsamma ställning i vilken man hade lämnat dem, men de klagade inte. I stället uppmuntrade de varandra i denna ytterligt mörka och isolerade fängelsehåla med bön och sång, och lovprisade Gud på grund av att de betraktats värdiga att lida förföljelse för hans sak. Deras sinnen uppmuntrades av en djup och uppriktig kärlek till deras Frälsares sak. Paulus tänkte på den förföljelse som han hade medverkat i mot Kristi apostlar. Han gladde sig nu över att han kunde se och känna kraften av de härliga sanningar som han en gång avvisade.LFT 201.3

    Med förvåning hörde de andra fångarna ljudet av bön och sång som kom från den innersta fängelsehålan. De hade blivit vana vid att höra skrik och jämmer, förbannelser och svordomar som bröt nattens tystnad. Aldrig tidigare hade de hört bön och lovsång komma från denna dystra cell. Fångvaktare och fångar förundrade sig över detta. De frågade sig vilka dessa män kunde vara som frusna, hungriga och torterade ändå kunde glädja sig.LFT 201.4

    Under tiden återvände stadens ansvariga till sina hem och gratulerade sig själva till att de genom så snabba och bestämda åtgärder hade kunnat kuva tumultet. Men under det att de var på väg hem, fick de höra ytterligare detaljer om dessa mäns arbete och karaktär som de hade dömt till hudflängning och fängelse. De såg kvinnan som hade blivit befriad från sataniskt inflytande och förvånade sig över den påtagliga förändringen i hennes utseende och beteende. Då förstod de att de sannolikt hade utsatt två oskyldiga män för den romerska lagens stränga straff. Nu blev de förargade på sig själva och beslöt att de nästa morgon skulle ge order om att apostlarna privat skulle befrias och eskorteras ut ur staden, utom räckhåll för pöbelns raseri.LFT 202.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents