Han såg dem

Det var genom en som förklarade sig vara “eder broder som med eder har del i bedrövelsen” (Upp. 1:9) som Kristus för sin församling uppenbarade vad de måste lida för hans sak. Den åldrande profeten såg ned genom långa sekel av mörker och vidskepelse. Han såg stora skaror lida martyrdöden på grund av sin kärlek till evangelium. Men han såg också att den som tidigare stått vid sina vittnens sida under förtryckets tider, inte skulle överge sina trogna efterföljare intill tidens ände. “Frukta icke för det som du skall få lida”, förklarade han. “Se, djävulen skall kasta somliga av eder i fängelse, for att I skolen sättas på prov; och I skolen få utstå bedrövelse. . . . Var trogen intill döden, så skall jag giva dig livets krona.” — Upp. 2:10.LFT 549.2

Och till alla de trogna som kämpar mot det onda, hörde Johannes löftet: “Den som vinner seger, åt honom skall jag giva att äta av livets träd, som står i Guds paradis.” “Den som vinner seger, han skall så bliva klädd i vita kläder och jag skall aldrig utplåna hans namn ur livets bok, utan kännas vid hans namn inför min Fader och inför hans änglar.” “Den som vinner seger, honom skall jag låta sitta med mig på min tron, likasom jag själv har vunnit seger och satt mig med min Fader på hans tron.” — Upp. 2:7; 3:5, 21.LFT 549.3

Johannes såg Guds godhets välvilja, hans mildhet och kärlek blandad med hans helighet, rättvisa och makt. Han såg hur syndare fann en Fader i honom som de hade fruktat på grund av sina synder. Och då han såg framåt, bortom slutet på den stora striden, såg han “dem som hade vunnit seger. . . stå vid glashavet, med Guds harpor i sina händer” , och de sjöng “Moses’ . . . och Lammets sång.” — Upp. 15:2, 3.LFT 550.1

Frälsaren visade sig för Johannes under symbolen av “lejonet av Juda stam”, och “ett lamm, som såg ut så som hade det varit slaktat”. (Upp. 5:5, 6.) Dessa symboler framställer en förening av oändlig makt och självuppoffrande kärlek. Lejonet av Juda, som var så förskräckligt för dem som förkastade Guds nåd, skall bli Guds lamm för dem som troget följer Frälsarens bud. Den eldstod som talar om skräck och vrede för överträdarna av Guds lag, är ett tecken på ljus, nåd och förlossning för dem som håller hans bud. Den arm som är mäktig att slå ned de upproriska, är också mäktig att förlossa de trogna. Var och en som troget håller ut, skall bli frälst. “Han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra.” — Matt. 24:31.LFT 550.2

Guds folk skall, såsom det alltid varit, vara en liten hjord i jämförelse med världens miljoner. Men om de troget håller fast vid evangelium sådant det är uppenbarat i Bibeln, skall Gud vara deras fasta borg. De står under den Allsmäktiges beskydd. Gud utgör alltid flertalet. När ljudet av den sista trumpetstöten tränger in i de dödas boning och de rättfärdiga kommer segrande fram och utropar: “Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?” — då skall Guds barn från alla tidsåldrar tillsammans med Gud, Kristus och änglarna vara en överväldigande majoritet.LFT 550.3

Kristi sanna efterföljare följer honom genom svåra strider. De uthärdar självförsakelse och bittra missräkningar. Men allt detta ger dem en inblick i syndens förbannelse och dess avskyvärda natur, så att de lär sig att betrakta den med avsky. På samma sätt som de har fått del av Kristi lidande här, skall de få del av hans härlighet. I en syn såg profeten hur de som blivit kvar av Guds församling, slutligen segrade och han beskriver denna scen: “Jag fick se något som såg ut såsom ett glashav, blandat med eld. Och jag såg dem som hade vunnit seger. . . stå vid glashavet, med Guds harpor i sina händer. Och de sjöngo Moses’ Guds tjänares sång och Lammets sång; de sjöngo: ‘Stora och underbara äro dina verk, Herre Gud, du Allsmäktige; rättfärdiga och rätta äro dina vägar, du folkens konung.’” — Upp. 15:2, 3.LFT 551.1