Det egna jagets slavar
Genom övermod på grund av mänsklig visdom och genom förakt för den helige Andes inflytande och genom avsmak för Bibelns undervisning kommer många som bekänner sig vara troende och betraktar sig som dugliga att undervisa andra, att förledas till att vända sig bort från Guds krav. Paulus förklarade for Timoteus. “Den tid kommer, då de icke längre skola fördraga den sunda läran, utan efter sina egna begärelser skola samla åt sig lärare hoptals, alltefter som det kliar dem i öronen, en tid då de skola vända sina öron från sanningen, och i stället vända sig till fabler.”LFT 473.1
Aposteln avser inte här oomvända människor utan dem som bekänner Kristus, som följer sina böjelser och därigenom blir slavar under sitt eget jag. Dessa människor är villiga att lyssna bara till sådant som inte bestraffar deras synder eller fördömer deras nöjeslystnad. De känner sig sårade av Kristi trogna budbärares ord och väljer sig lärare som berömmer och smickrar dem. Bland dem som menar sig vara Kristi förkunnare finns också många som framhåller mänskliga teorier i stället för Bibelns undervisning. Dessa är inte trogna mot sin kallelse och vilseleder sådana som av dem väntar sig andlig ledning.LFT 473.2
I föreskrifterna i sin heliga lag har Gud gett oss en fullkomlig livsregel. Han har förklarat att intill tidens slut skall denna lag vara oförändrad och till sin minsta prick eller bokstav vara bindande för människorna. Kristus kom för att göra lagen upphöjd och härlig. Han visade att dess underlag var kärlek till Gud och kärlek till medmänniskan samt att lydnad för dess föreskrifter utgör människans hela plikt. I sitt eget liv har Jesus gett oss ett exempel på lydnad mot Gud. I sin bergspredikan visade han hur dess fordringar går djupare än till de yttre handlingarna och sträcker sig ända in till våra innersta tankar och uppsåt.LFT 473.3
Lydnad för lagen skall förmå människorna att försaka “all ogudaktighet och alla världsliga begärelser”, och att “leva tuktigt och rättfärdigt och gudfruktigt i den tidsålder som nu är”. (Tit. 2:12.) Men fienden till all rättfärdighet har fångat världen i sina snaror och förlett människor att överträda lagen. Det har gått såsom Paulus förutsåg att det skulle gå — stora människoskaror har vänt sig bort från Bibelns tydliga och rannsakande sanningar och valt sig egna lärare, som berättar sådana fabler för dem, som faller i deras smak. Bland både förkunnare och församlingsmedlemmar finns många som trampar Guds bud under sina fötter. Därigenom blir världens Skapare förorättad och Satan ler i segerglädje över den framgång han vinner genom sina intriger.LFT 474.1
Med det ökande föraktet för Guds lag får man också mer och mer avsmak för evangelium och samtidigt ökar övermod, nöjeslystnad, olydnad mot föräldrar och tillfredsställelse av det egna jaget. Detta kommer eftertänksamma och medvetna människor överallt att ängsligt fråga: Vad kan göras för att komma tillrätta med denna hotfulla, onda utveckling? Svaret finner vi i Paulus’ uppmaning till Timoteus: “Predika ordet.” I Bibeln finner vi den enda pålitliga regeln för vårt sätt att leva. Den innehåller en avskrift av Guds vilja, en framställning av den gudomliga visdomen. Den klargör för människan livets stora problem. För alla dem som rättar sig efter dess principer utgör den en säker ledtråd som bevarar dem från att slösa bort sitt liv med felinriktade åtgärder.LFT 474.2
Gud har uppenbarat sin vilja för oss. Människan kan inte göra något mera oklokt än att ifrågasätta det som han har sagt. Efter det att den oändliga visdomen har talat, finns det inte några tvivelaktiga frågor för människan att besvara, inga tänkbara tvetydigheter för henne att utreda. Allt som krävs av människan är att hon uppriktigt och villigt instämmer i Guds klart uttryckta vilja. Lydnad är såväl förnuftets som samvetets högsta beslut.LFT 475.1